Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

EU-kommissionen: inför könskvoterade styrelser

Bara en av sju ledamöter i europeiska bolagsstyrelser är kvinnor. För att öka jämställdheten föreslår EU-kommissionen att kvinnliga ledamöter ska utgöra minst 40 procent av styrelserna. Men om det kommer att gå igenom är fortfarande väldigt osäkert.
Anita Täpp Publicerad 5 september 2013, kl 09:54

Det är allt jämt väldigt ojämnställt i de europeiska storbolagens styrelser där ännu fortfarande bara en av sju ledamöter är kvinnor.

Könskvotering är EU-kommissionens förslag för att komma till rätta med det. Men eftersom det inte råder någon enighet om föreslaget vare sig i parlamentet eller partierna är det ännu osäkert om det kommer att gå igenom, skriver tidningen Riksdag och Departement.

En av kritikerna är folkpartisten Cecilia Wikström som inte ser något mervärde i förslaget och vill att problemet ska regleras med nationell lagstiftning i stället. Hon tycker också att EU är en dålig förebild i det här fallet eftersom en stor majoritet av EU-kommissionen består av män.

- Vilka är då vi att stå och peka med hela handen och tala om för EU:s privata storbolag hur de ska rekrytera? Vi borde själva inom EU föregå med gott exempel. EU:s trovärdighet i det här fallet är väldigt liten, säger hon till Riksdag & Departement.

Socialdemokraten Olle Ludvigsson är däremot positiv till förslaget då han tycker det är dags att ta till lagstiftning nu.

- Jag var tidigare emot könskvotering man har nu ändrat mig. Inget händer och i Sverige minskar till och med den kvinnliga representationen i bolagsstyrelser. Om inget görs inom EU nu, kommer vi ingenstans, säger han.

Enligt Riksdag & Departement tycks det finnas en svag majoritet för EU-kommissionens förslag i utskotten. Men eftersom det ännu är osäkert hur EU-parlamentet kommer att ställa sig till förslaget är det ändå väldigt osäkert hur det kommer att gå. 

Tidigast i november får parlamentet förslaget på sitt bord.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.