Minimilönerna inom EU skiljer sig kraftigt åt. Högst är minimilönen i Luxemburg, där den ligger på drygt 15 000 kronor i månaden och lägst är den i Bulgarien, på lite mer än 1 300 kronor i månaden.
Det här går att utläsa på den nya nättjänsten för Düsseldorfsbaserade Wirtschafts- und Sozialwissenschaftliches instituts databank som bland annat innehåller en interaktiv Europakarta.
Av EU:s 28 medlemsstater har 21 lagstadgade minimilöner. I det stora hela går det att urskilja tre grupper av länder bland dem.
Den första innehåller sex länder i västra Europa - Luxemburg, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Irland och Storbritannien - där minimilönerna håller en "hyfsad" nivå: mellan cirka 11 000 och 15 000 kronor i månaden.
Den andra gruppen, med något lägre löner, inkluderar de flesta länderna i södra Europa, medan den tredje gruppen utgörs av länder i östra Europa med de lägsta minimilönerna. I Bulgarien, Rumänien, Lettland, Litauen och Estland ligger de mellan 1 300 och 2 700 kronor i månaden.
Då bör man dock vara medveten om att levnadsomkostnaderna skiljer sig mellan länderna. Därför minskar skillnaderna om man i stället tittar på köpkraften som minimilönerna ger.
Sverige är ett av de länder som inte har minimilöner i lag. I stället görs lägstalöner upp i kollektivavtal mellan parterna på arbetsmarknaden, vilket gör att de skiljer sig mellan olika branscher och för olika grupper av anställda. Den modellen tycks ha varit lyckosam för löntagarna. Lägstalönerna i många av Unionens avtal ligger exempelvis på drygt 16 000 kronor för den som fyllt 18 år. Har personen dessutom minst ett års anställning i företaget stiger lönen med runt en tusenlapp.
Fotnot: de ovanstående minimilönerna för andra länder är omräknade från timlöner i euro och andra nationella valutor till månadslöner i kronor.
