Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tandläkare stämd efter sexuella trakasserier

När tandläkaren utsatte tandsköterskan för sexuella trakasserier såg hon till sist ingen annan utväg än att säga upp sig. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver ett skadestånd på sammanlagt 220 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad

Kvinnan hade varit anställd på tandläkarmottagningen och haft ett gott samarbete med tandläkaren i flera år när han plötsligt ändrade sitt beteende och började beröra henne fysiskt samt kom med kommentarer av sexuell natur.

När tandsköterskan förklarade för tandläkaren att hon inte kunde fortsätta jobba med honom om han inte upphörde med sitt beteende bad han om ursäkt och lovade att det inte skulle upprepas.

Men snart agerade tandläkaren åter på samma vis och när han, trots ett nytt samtal, ändå inte ändrade på sitt beteende kände kvinnan sig tvungen att säga upp sig.

Eftersom tandsköterskan är medlem i Unionen har förbundet företrätt kvinnan i förhandlingar med arbetsgivaren. Men då dessa inte lett till att parterna kunnat komma överens har nu förbundet lämnat in en stämningsansökan till tingsrätten.

I stämningsansökan påpekas att kvinnan har utsatts för diskskriminering och att hon har avslutat sin anställning till följd av arbetsgivarens agerande. Tandsköterskans uppsägning har alltså orsakats av bolaget, vilket innebär att det har handlat på ett sätt som är opassande och som strider mot god sed på arbetsmarknaden.

Där påpekas också att tandläkaren har insett att han genom sitt handlande har framkallat en så svår situation för tandsköterskan att det funnits risk för att hon skulle säga upp sig.

Genom sitt agerande har arbetsgivaren därmed brutit både mot Diskrimineringslagen och LAS och är därmed skyldigt att betala diskrimineringsersättning och allmänt skadestånd till tandsköterskan.

Kvinnan och Unionen yrkar därför på att bolaget ska betala 100 000 kronor i diskrimineringsersättning och 120 000 som allmänt skadestånd för brott mot LAS.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.