Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Så skapas 400 000 nya jobb

Sverige behöver skapa runt 400 000 fler jobb för att klara välfärd och sysselsättning de närmaste 10 åren. Det visar beräkningar som TCO gjort.
Ola Rennstam Publicerad 2 juli 2013, kl 10:47

Sverige behöver en ny jobbpolitik. Det konstaterar TCO i en ny rapport. För att nå 80 procents sysselsättning när befolkningen samtidigt ökar måste det enligt TCO:s beräkningar skapas 400 000 nya arbetstillfällen under den kommande tioårsperioden. 100 000 av dessa måste komma inom offentlig sektor.
- Det handlar om att möta utmaningarna vi står inför; klimatomställningen, konkurrenskraften och inte minst om att ta hand om gamla och sjuka, och se till att den kommande generationen får en god utbildning. Då måste vi få fram pengar till välfärden och det kräver en effektiv skattepolitik som förankras över blockgränsen, säger Eva Nordmark, ordförande i TCO.

För att skapa de 400 000 nya jobb som behövs föreslår TCO bland annat att alla som vill ska kunna skaffa sig en högskoleutbildning och att unga under 25 år som saknar gymnasieexamen ska garanteras utbildning. Centralorganisationen anser också att Riksbanken ska få ett sysselsättningsmål och att överskottsmålet i de offentliga finanserna ska överges.

TCO konstaterar att samtidigt som det varje år skapas hundratusentals nya arbetstillfällen försvinner det jobb genom att verksamheter krymper eller läggs ner. Beräkningar som gjorts med hjälp av Statistiska centralbyrån visar att jobbskapandet inte är tillräckligt stort för att bryta utanförskapet och massarbetslösheten.

- Det handlar inte bara om att minska arbetslösheten och få fler i jobb utan också om att ge äldre som vill och kan möjlighet att arbeta kvar. Vi behöver en uppdaterad jobbpolitik som håller uppe och skapar efterfrågan i ekonomin så att fler jobb skapas, säger Eva Nordmark.

SCB har beräknat utvecklingen av sysselsättningen inom de sektorer som främst påverkas av förändringar i befolkning, skola, vård och omsorg. Beräkningarna utgår från att den genomsnittliga personaltätheten år 2009-2011 behålls under prognosperioden. Fram till år 2020 kommer behovet bara inom vård, skola och omsorg att öka med 10 procent eller 110 000 personer.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.