Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Unionen positivt till slopad karensdag

LO, Handels och Kommunal vill slopa karensdagen och i stället införa ett så kallat karensavdrag på en femtedel av veckolönen. Det skulle göra skillnad för personer med oregelbunden arbetstid och timlön.
- Jag tycker att det verkar intressant och att det bör utredas det vidare, säger Mikael Dubois, utredare på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2013, kl 15:06

Allt fler går till jobbet när de är sjuka och egentligen borde ha stannat hemma och kurerat sig. Många har helt enkelt inte råd med karensdagen.

LO och dess två medlemsförbund Handels och Kommunal kräver nu att karensdagen slopas och i ett första steg ersätts av ett karensavdrag på en femtedel av veckolönen den dag man blir sjuk. Det skulle enligt de fackliga företrädarna minska risken för att den som är sjuk ändå går till jobbet och dessutom gynna kvinnor som ofta är deltidsanställda liksom nattarbetare - det vill säga människor som har sin arbetstid koncentrerad till färre dagar per vecka. De personer som har flera arbetsgivare och som med dagens system riskerar att få flera karensdagar i samma sjukperiod skulle få samma inkomstbortfall som alla andra.

Unionen välkomnar förslaget och vill att det ska utredas vidare.

- Ur rättviseperspektiv är det bättre med karensavdrag. Det kan vara värdefullt för dem som jobbar väldigt koncentrerat i tid, om de blir sjuka just den dagen så försvinner en stor del av inkomsten, säger Mikael Dubois.

Förslaget om ett karensavdrag har utretts tidigare och var ute på remiss 2004, under den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Trots att förslaget fick ett i huvudsak positivt mottagande förverkligades det inte.

- Ja, det var positiva remissvar överlag 2004. Jag vet inte varför det inte blev verklighet, säger Mikael Dubois.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.