Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Outsourcad" produktion flyttas hem till Sverige

Många industriföretag tar nu tillbaka produktion som tidigare flyttats till låglöneländer, visar en undersökning vid Högskolan i Gävle.
- Det finns ju en föreställning om att vi ska jobba med en kunskapsintensiv industri i Sverige men vår undersökning pekar faktiskt mot att vi också har en framtid vad gäller tillverkning, säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi.
Anita Täpp Publicerad 30 maj 2013, kl 14:13
Flygplan

När Lars Bengtsson och hans kollegor gjorde en likadan undersökning 2004 och 2005 pågick en massiv utflyttning av produktion i jakt på låga kostnader.

Så är det också i dag men enligt den nya studien finns också två nya trender:
Den ena är att det också nu sker en omflyttning med syfte att öka effektiviteten i anläggningar som flyttats ut. Industriföretagen flyttar då egen produktion till ett annat låglöneland alternativt närmare sin marknad eller tillbaka till Sverige.

- Det kan exempelvis vara att man lägger produktionen av vissa komponenttyper eller produkttyper för att få dom tillsammans och på så vis få ett bättre kapacitetsutnyttjande, och då kan flytten gå åt väldigt olika håll, säger Lars Bengtsson.

Den andra trenden är att många företag flyttar verksamhet för att hålla ihop sina produktionskedjor.
- Eftersom produkters livscykel blir allt kortare så blir det också allt viktigare för många företag med avancerade produkter att hålla samman sina utvecklingsprocesser och produktionskedjor.

- Man kan uttrycka det så att man inte är nöjd med kvalitén efter den första utflyttningen till ett låglöneland och nu har kommit fram till att man måste prioritera snabbhet och kundanpassning och därmed se till att de anläggningar man har är effektiva fullskaleanläggningar.

- Då är det viktigaste inte längre en låg produktionskostnad, alltså att ha en enhet i ett låglöneland, utan att det finns en närhet mellan forskning, utveckling och produktion. Men var den integrerade enheten läggs beror också väldigt mycket på var marknaden finns.  Man vill slippa dyra transportkostnader. Och eftersom forskning och utveckling ofta ligger i Sverige så hamnar en del produktion här, eller i något annat land i Europa där många svenska företag har sin huvudsakliga marknad.

Lars Bengtsson tycker att inte minst att den här sistnämnda trenden är intressant.
- Det är ju lite glädjande men också uppfordrande om man tänker ur aktiebolaget Sveriges perspektiv. Vi har en föreställning om att vi ska jobba med kunskapsintensiv industri men det som den tredje trenden säger är att när produktlivslängden blir kortare och logistikkostnaden viktigare så är det företag som är duktiga på att bygga de här effektiva och sammanhängande produktionssystemen som blir mest konkurrenskraftiga. Och då pekar den här trenden mot integration och att vi också har en tillverkningsframtid här, säger Lars Bengtssom och tillägger:

- Då måste man också inse att det här med tillverkningskunnande och kunnande om hur man jobbar med leverantörssamverkan, alltså det som är en klassisk paradgren för svenska företag i jämförelse med exempelvis amerikanska företag, fortfarande är viktigt.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.