Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Snabb ökning av svenska bolag i Sydafrika

Publicerad

53 svenska företag har egna bolag i Sydafrika och fler är på väg.
–Det finns många anledningar att etablera sig här, säger Hans Josefsson, chef på exportrådet i Johannesburg.

Han tror att de svenska dotterbolagen kommer att vara 100 om tre år. Den största ökningen ser han bland IT-bolagen. Även svensk miljöteknik har stora möjligheter.
–Infrastrukturen i Sydafrika har europeisk standard. Ekonomin går åt rätt håll, inflationen är låg och räntorna sjunker. Sydafrika är inkörsporten till Afrika söder om Sahara.
Scala, som gör mjukvarulösningar åt företag, öppnade kontor 1994.
Göran Wester, teknisk chef för Scala i södra Afrika, har märkt att det är ett plus att komma från Sverige.
–Särskilt i svarta kretsar. De minns stödet under apartheidtiden. Däremot är Sverige ganska okänt som industriland. Många vet inte att Ericsson och Scania är svenska företag.
Göran Wester tycker att Sydafrika utvecklas. Strikta regler för utländska investeringar håller på att luckras upp.
–Förutsättningarna är bättre än i något annat afrikanskt land. Det finns en relativt sett stor grupp högt utbildade människor som trots att de är vita är afrikaner.
När Göran Wester nyanställer prioriterar han svarta. Men ofta är det svårt att hitta svarta med rätt kompetens.
–Välutbildade svarta kan kräva högre lön och har lättare att få jobb än vita med samma kvalifikationer. Sydafrika har infört hårda kvoteringslagar. Alla företag måste ha en viss andel svarta anställda, säger Göran Wester.
Han är övertygad om att IT kommer att betyda mycket.
–Internet är en av Afrikas allra största chanser. I länder utan fysisk infrastruktur kan Internet vara ett sätt att komma undan kommunikationsproblemen.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 2000

Svensk exportboom

Sverige är det tionde största exportörslandet. Stora produkter är fordon, telekomutrustning och industriella maskiner.
1998 exporterade Sverige för 3,6 miljarder kronor, mot 400 miljoner 1993 när sanktionerna upphörde.
Importen till Sverige motsvarade 450 miljoner kronor 1998. Störst är drycker, stål och fordonskomponenter.
Drygt 230 sydafrikanska företag verkar som agenter för svenska produkter.

Källa: Exportrådet Johannesburg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.