Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ökad inkomstskillnad mellan könen för andra året i rad

Det finns ännu stora inkomstskillnader mellan könen. Enligt SCB:s senaste statistisk hade kvinnorna drygt 79 procent av männens inkomst under 2011. Skillnaden ökade för andra året i följd.
Anita Täpp Publicerad

Eftersom SCB:s beräkningar baseras på årsinkomster och deklarationer har man drygt ett års eftersläpning vad gäller statistiken.

Den i dag presenterade gäller alltså för 2011, då kvinnor i yrkesverksam ålder hade en inkomst som motsvarade 79,3 procent av männens.

Eftersom en likadan beräkning för 2009 visade att det fanns en skillnad på 79,7 procent mellan könen, medan den under 2010 var 79,5 procent så hade inkomstskillnaden under 2011 alltså ökat för andra året i följd.

SCB uppger att en förklaring till skillnaden är att fler kvinnor än män arbetar i yrken som ger lägre inkomster, oftare jobbar deltid, är mer sjuka och föräldralediga än män.

Enligt Medlingsinstitutet finns också en oförklarad löneskillnad på 5,9 procent bland alla förvärvsarbetande. Bland privattjänstemännen är skillnaden 9,2 procent. 

Minst skillnad under 2011 fanns i åldersgruppen 55 till 59 år där kvinnorna hade en inkomst som motsvarade 83,5 procent av männens. En förklaring som ges är att kvinnor i den åldern har passerat åren när många jobbar mindre till följd av barntillsyn och föräldraledighet.

Störst skillnad fanns bland 25- till 29-åringarna där kvinnornas inkomst låg på 72,4 procent av männens, vilket antas bero på att fler kvinnor än män då studerar, att många fått barn och också är mer föräldralediga än männen.

Bland pensionärer är skillnaden mellan könen ännu större än i yrkesverksam ålder då medianinkomsten för kvinnor som är 65 år och äldre ligger på 71,9 av medianinkomsten för män i samma ålder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.