Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Värvningsrekord för Unionenveckan
Årets första Unionenvecka är över. Värvningen gick rekordbra men målet på 4 500 nya medlemmar uppnåddes inte.
Under fjolårets båda Unionenveckor på hösten och våren uppnåddes förbundets målsättning på 4 000 nya medlemmar. Därför siktade Unionen ett snäpp högre den här gången. Drygt 2 000 arbetsplatsbesök genomfördes och 45 000 påsar med material delades ut, men målet att rekrytera 4 500 nya yrkesverksamma medlemmar uppnåddes inte.
- Vi nådde 4 200 nya medlemmar, så det var nära. Men även om vi inte nådde målet så är det ändå det högsta resultatet som vi någonsin haft, sammanfattar Karin Löfgren Russo, samordnare för Unionenveckan.
Unionenveckorna är en jätteapparat som kostar mycket pengar och kräver en enorm arbetsinsats av väldigt många personer. Är det värt besväret när det "bara" ger femhundra medlemmar fler jämfört med vanliga februariveckor?
- Ja, för vi ser att Unionenveckan blir som en katalysator för värvningen, det är den som håller det vid liv. Varje halvår kommer dessa veckor som en påminnelse och klubbarna får en kontinuerlig synlighet på arbetsplatsen, säger Karin Löfgren Russo.
Unionens ambition har varit att få klubbarna mer delaktiga. Denna gång beställde 426 av Unionens drygt 3 000 klubbar material från förbundet, vilket är en ökning. Men även om trenden går åt rätt håll är det fortfarande regionkontoren som drar det tyngsta lasset.
- Regionkontoren har nått sitt max när det gäller resurser, nu behöver vi nå ut till förtroendevalda och få med klubbarna på tåget, men det är en process som tar tid.
- Trots att klubbarna haft fullt upp med årsmöten har resultatet varit i nivå med höstens Unionenvecka. Klubbar som har arrangerat aktiviteter återkommer och vill vara med igen, säger Karin Löfgren Russo.
Temat för årets första Unionenvecka var värdet av medlemskapet, det vill säga hur mycket pengar man egentligen tjänar på att vara medlem. Ett enkelt budskap som gick hem, enligt Karin Löfgren Russo.
- Det har varit det absolut enklaste temat hittills, det har tilltalat både ickemedlemmar och medlemmar. En nyhet för i år var annars våra 6 000 årsmötespåsar som bland annat innehöll foldrar om varför man ska gå på klubbens årsmöte, vilket var väldigt uppskattat hos klubbarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
