Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Visselblåsare kan få bättre skydd
Regeringen vill stärka skyddet för privatanställda som slår larm om missförhållanden. Beskedet välkomnas av TCO.
Den grundlagsskyddade meddelarfriheten, det vill säga rätten att slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen, gäller enbart för anställda i offentlig verksamhet. Lagen ger också ett skydd mot att arbetsgivaren efterforskar källan till uppgifter som lämnas till medierna. Nu har regeringen beslutat att utreda hur man kan stärka skyddet även för privatanställda så kallade visselblåsare, rapporterar Dagens Nyheter.
Den statliga utredningen ska ledas av justitierådet Per Virdesten och tanken är inte att utvidga meddelarfriheten utan att i stället förstärka anställningstryggheten. Det innebär att det blir fortsatt tillåtet för privata arbetsgivare att efterforska källor men svårare att vidta åtgärder mot arbetstagaren. Regeringens ambition välkomnas av TCO.
- Att se över det arbetsrättsliga skyddet är ett jättebra bra steg av regeringen. Och det är precis det vi har krävt, så vi ser det som en delseger, säger Ingemar Hamskär, senior juridisk rådgivare på TCO.
- Men man måste gå flera olika vägar. Det handlar inte bara om lagstiftning utan även om kollektivavtal, upphandlingsfrågor och attityder hos chefer, att det skapas en miljö där det är högt i tak.
Sedan tidigare pågår en utredning vid justitiedepartementet som ser över meddelarfriheten.
- Även för de som har meddelarskydd i dag är rädda för att säga vad de tycker och slå larm. Därför är det viktigt att meddelarfriheten utvidgas och att man tittar på det arbetsrättsliga skyddet. Det skulle också behövas högre skadestånd generellt, om någon på privat sida använder sin yttrandefrihet och framför kritik är det alldeles för billigt att köpa ut en arbetstagare, säger Ingemar Hamskär.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
