Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställda har rätt till dagsljus

Fönsterlösa kontorsrum kan bli en dyr historia för företaget Selga. De anställda ska ha rätt till dagsljus och det innan april. Löser företaget inte problemet tills dess hotar Arbetsmiljöverket med ett vite på en halv miljon kronor.
Petra Rendik Publicerad

Fyra kontorsrum hos elgrossisten Selga i Sundsvall saknar fönster. För att de anställda skulle få tillgång till dagsljus löste arbetsgivaren problemet med att bygga inglasade väggar. Det skulle räcka för att uppfylla kraven på dagsljus ansåg man.

Men det resonemanget höll inte ansåg skyddsombudet efter att ha inspekterat lokalerna. Efter att mängden dagsljus mättes konstaterades det att värdena var för låga. Skyddsombudet vände sig då till Arbetsmiljöverket som nu hotar med en halv miljon kronor i vite om företaget inte ser till att personalen får tillgång till dagsljus innan sista mars.

Selgas regionchef säger till Sundsvalls Tidning att han anser lokalerna vara både fina och ge lagom med ljusinsläpp men man kommer självklart att åtgärda bristerna.

Dagsljus och tillgång till utblick är en viktig del i en god arbetsmiljö. Ett rum utan tillgång till dagsljus påverkar hälsan och välmående negativt.
- Man får väsentligt sämre synkronisering av dygnsrytmen. Får vi inte exponeras för dagsljus kan nivåerna av sömnhormonet melatonin öka. Det finns också en ökad risk för känsla av instängdhet och stressreaktioner, särskilt om man är van att arbeta i ett rum med dagsljus, säger Per Nylén, ljusexpert på Arbetsmiljöverket.

Kravet är att arbetsplatser och personalutrymmen där anställda vistas mer än tillfälligt ska ha tillfredställande med dagsljus och möjlighet till utblick. Men det gäller till exempel inte gruvor, vissa gallerior och fotolabb där anställda i stället ska ha god tillgång till dagsljus under sina raster och pauser.

Kan dagsljus ersättas av till exempel starka lampor?
- Elbelysning kan i dag inte ersätta dagsljus som är starkare och innehåller mer av blå våglängder vilket behövs för att reglera sömhormonet melatonin. Dagsljuset varierar också över dagen i intensitet, säger Per Nylén.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.