Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Unionen tror på branschsamtal
Förhandlingarna om Jobbpakten har kraschat. Men precis som finansminister Anders Borg så tror Unionen på fortsatta samtal om branschvisa överenskommelser.
Den så kallade jobbpakten mellan LO, Svenskt Näringsliv och regeringen ser ut att spricka. Arbetsgivarna och facket skyller inte oväntat på varandra om vem som egentligen bär skulden.
Finansminister Anders Borg (M) tror dock inte att en central uppgörelse är avgörande, i stället är nyckeln de branschvisa förhandlingarna. En bild som delas av Unionen.
- Bara för att man inte kommer överens på en övergripande nivå mellan LO och Svenskt Näringsliv betyder det inte att vi inte försöker hitta lösningar för att ungdomar även i våra medlemsgrupper ska få jobb. Och det gör vi bland annat genom introduktionsavtalen. Vi sitter fortfarande i branschsamtal med regeringen och som finansministern säger att han fortfarande tror på, säger Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.
Unionen har tvivlat på om Jobbpakten skulle ge den effekt på ungdomsarbetslösheten som regeringen och parterna påstått. Förbundet har sedan länge introduktionsanställningar i många av sina kollektivavtal men anställningsformen har i stort sett aldrig använts på tjänstemannasidan.
- För Unionens medlemmar har vi inte möjligheten att skaffa några 30 000 nya jobb. Vår ingång är att vi redan har det i våra avtal. Det finns alla möjligheter att använda dem i branscher där det finns grupper som skulle kunna börja jobba till lägre lön med ett utbildningsinslag. Men arbetsgivarna verkar inte vara intresserade att anställa på den formen, säger Cecilia Beskow.
Fakta
Jobbpakten
Jobbpakten är en trepartsöverenskommelse mellan LO, Svenskt Näringliv och regeringen som siktade på att skapa fler jobb för unga, genom så kallade introduktionsavtal. Planen var att den skulle införas under första halvåret i år.
Avtalen innebar att personer under 25 år fick 75 procent av lönen och att resten av tiden skulle ägnas åt utbildning. Staten skulle skjuta till pengar genom lägre arbetsgivaravgift och till handledare.
Facket lockades med att regeringen erbjöd sig att slopa de differentierade a-kasseavgifterna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
