Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"Inför konto för röda dagar"
Låt folk själva få bestämma över sina helgdagar. Det anser tre folkpartister och föreslår ett nytt system med ett så kallat röddagskonto. Unionen tycker dock att förslaget skjuter över målet.
De svenska helgdagarna skapades långt innan Sverige blev ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. De flesta röda dagar är knutna till den gamla statskyrkans helgdagar, med undantag för nationaldagen och första maj.
Det innebär att människor med annan religion än kristendomen ofta är lediga över påsk och jul, men inte på sina egna högtider.
De folkpartistiska riksdagsledamöterna Ulf Nilsson, Anna Steele och Mathias Sundin vill att de nuvarande röda helgdagarna ska kunna disponeras mer fritt än i dag. I en motion till riksdagen föreslår de att de bestämda röda dagarna slopas och att alla medborgare i stället får sitt eget "röddagskonto".
Då skulle till exempel icke-kristna kunna vara lediga på helgdagar som Eid-al-Fitr (slutet av fastemånaden Ramadan inom islam), Diwali (hinduistiskt nyår) som pågår i fem dagar eller judendomens Chanukka som varar i åtta kvällar. Som kompensation arbetar man utan helgtillägg på dagar när andra vill ha ledigt. Inte minst arbetsgivarna inom vården och handeln skulle säkert uppskatta detta, tror riksdagsledamöterna.
Politikerna anser också att ett röddagskonto skulle underlätta för föräldrar i delade familjer att ägna mer tid åt barnen, när de har ansvaret för dem. Nu föreslår man att en utredning tillsätts för att se över möjligheterna för människor att mer fritt få disponera helgdagarna.
Bo Hallberg, avtalsansvarig på Unionen, är inte imponerad över förslaget och råder folkpartisterna att läsa på arbetstidslagen lite bättre.
- De har glömt bort vem som bestämmer över arbetstidens förläggning, nämligen arbetsgivaren. Möjlighet att vara ledig finns redan i dag om man ansöker om det. Det finns ingen absolut rättighet för en troende kristen att vara ledig på långfredagen, du kan mycket väl få jobba en röd dag om du arbetar på ett företag där det är sådan verksamhet. De har blandat ihop saker och ting - man måste skilja på arbetstidens längd och arbetstidens förläggning, det är två helt olika frågor, säger han.
- Att vara ledig är en rätt man har, men arbetsgivaren bestämmer när man ska vara ledig. Det är det de har missat helt och hållet. Många företag stänger på röda dagar, men å andra sidan lever vi i ett samhälle där allt mer verksamhet bedrivs på andra tider än helgfria vardagar åtta till fem. Men visst, kan folk få välja när de vill vara lediga så är det bra, men många får inte ens få välja när de ska ha semester.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
