Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Anställningstrygghet viktigt för ungas arbetsglädje

Ingen, inte heller unga, gillar otrygga jobb. Anställningstrygghet är en av de tyngst vägande faktorerna för att få yngre anställda för att känna arbetsglädje, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad

Både för äldre och yngre anställda, de som är under 32 år, är det viktigt att känna att ens kompetens tas tillvara på jobbet. För båda grupperna är också möjligheten att påverka sina arbetsuppgifter viktiga. Men sedan skiljer de sig åt. För de äldre är viktigast att lönen står i rimlig proportion till deras insatser, och att deras åsikter respekteras och tas tillvara. För den yngre generationen är det däremot anställningstryggheten som hamnar i fokus.

- Graden av nöjdhet för den generationen är tydligt kopplat till vilken sorts anställning du har. Vi som är födda på 1980-talet har vuxit upp med en annan arbetsmarknad än tidigare. Att få en fast anställning är inte lika lätt som det varit, säger Henrik Nyman, analytiker på SKI, Svenskt kvalitetsindex, som har genomfört undersökningen.

Totalt sett har de anställdas bedömning av sin arbetssituation förbättrats något sedan i fjol. Både inom privat och statlig sektor är det just nu mungiporna uppåt. Däremot går det åt andra hållet inom landsting och, framförallt, kommunerna. Anställda i kommunerna är väldigt engagerade i sina jobb, men uppenbarligen har stressen ökat och deras arbetsförhållanden försämrats kraftigt.

Allra bäst har man det inom finans- och företagstjänster. Med tanke på hur bankerna hamnat i skottgluggen det senaste året kan det tyckas överraskande att man just där tycker att det är extra roligt att gå till jobbet.

- Men man är ganska duktig på att hantera sådana situationer internt, säger Henrik Nyman.

Störst försämring av nöjdheten hittar man inom transportsektorn. Både på SJ och inom annan kollektivtrafik trivs anställda sämre än tidigare.

Helt klart finns det god anledning för dem att försöka göra något för att förbättra läget. SKI:s siffror visar också med tydlighet det vi alla anar: mer arbetsglädje både minskar sjukfrånvaron och gör att medarbetarnas benägenhet att byta jobb minskar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.