De flesta anställda får i dag ingen eller väldigt lite kompetensutveckling. Mindre än hälften av Unionens medlemmar genomför någon planerad kompetensutveckling under ett år. Samtidigt har företagen ofta svårt att rekrytera. Oftast på grund av att de sökande saknar rätt yrkeserfarenhet eller rätt utbildning.

Det leder i slutändan till stora kostnader både för individ, företag och samhälle, visar en rapport som Unionen publicerade på tisdagen.

Med den bakgrunden är det inte förvånande att samstämmigheten om att det behövs mer kompetensutveckling var stor bland de inbjudna debattörerna Tomas Tobé, Moderaterna, Mikael Damberg, Socialdemokraterna och Jan-Erik Sundgren från AB Volvo.

- Nu är vi i ett unikt läge efter att regeringen tagit initiativ till trepartssamtal med fack och arbetsgivare. Det rör sig framåt. Nu gäller det att hitta en långsiktig finansiering, sa Tomas Tobé som tyckte att statens del handlade om det sistnämnda, alltså pengarna, medan fack och arbetsgivare borde ta hand om resten.

- Parterna är bäst på att se vad för kompetens som efterfrågas.

Än så länge är det för tidigt att se hur systemet för kompetensutveckling skulle se ut. Mikael Damberg påpekade dock att man inte enbart får begränsa sig till att titta på omställningsstöd för anställda som riskerar att bli av med sina jobb.

- Man kanske tröttnar på sitt yrke och vill göra något annat.

Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, konstaterade att man numera aldrig blir färdigutbildad.

- Frågar man medlemmarna vad som är viktigast för att de ska känna trygghet hamnar kompetensutveckling överst. Jag skulle vilja att det ska vara fullständigt naturligt för alla människor att då och då gå och checka sin kompetens, och ställa sig frågan "räcker min kompetens till eller måste jag fylla på?".

Till hösten inleds förhandlingarna. Cecilia Fahlbergs förhoppning är att detdå ska gå att få till grunderna för ett fungerande system.