Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Sänk skatten för låglönejobb"

Lågavlönade skulle få sänkt skatt. Det är arbetsgivarnas förslag för att skapa jobb åt ungdomar, ett förslag som avvisas av de fackliga företrädarna.
Niklas Hallstedt Publicerad

En hotellstäderska har 18 700 kronor i månaden. Utan tvekan är det en låg lön, men är den rättvis?

Det anser inte Hotell- och restaurangfackets ordförande Ella Niia, själv före detta hotellstäderska.
- Snackar man om att de med under 20 000 i lön har för höga löner, då vet man inte vad man snackar om. Våra lågavlönade är felavlönade. Är det inte rimligt att man ska ha en lön som man kan leva på?

Hotellstädning är inte heller ett okvalificerat arbete, enligt Ella Niia.
- Hotell- och restaurangjobb är inte längre genomgångsjobb. Numera kräver gästerna bra service och hög kompetens. För en hotellstäderska handlar det inte bara om att svabba runt, det gäller att ha blick för vad som är snyggt och rent.

Visst ska man ha en lön som man kan leva på, anser arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren. Hans recept är att sänka skatten för de lågavlönade. På så vis skulle fler ingångsjobb skapas. Enligt Christer Ågren är låglönejobb ofta genomgångsjobb som de flesta lämnar inom något eller några år; stora risken är inte att få ett låglönejobb, utan att aldrig få ett jobb överhuvudtaget.

- Hur ska vi lösa ungdomsarbetslösheten? Vi måste se till att ha en vital arbetsmarknad med sänkta trösklar för att komma in. Annars är risken stor att man hamnar utanför för gott.

Skattesänkarlösningen avvisas av IF Metall. Att skattesubventionera låga löner är varken bra för individ, företag eller samhälle, tycker IF Metalls ordförande Anders Ferbe.
- Vi ska inte konkurrera med sänkta löner, utan genom att utveckla jobben, det gäller att få fart på kompetensutvecklingen. Grundtesen är att utveckling i arbete också ska ge utveckling i lön oavsett var man finns.

Christer Ågren är inte främmande för att kompetensutveckling ska ha en stor betydelse. Själv har han erfarenhet från pappersindustrin.
- Här har man gjort stora rationaliseringar. Det har också inneburit att man har gått från enkla till mer kvalificerade jobb som har gett högre löner. Men resan har inte varit enkel, många har inte platsat och har inte fått vara med.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.