Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Läsarnas bästa fotvårdstips

En del försummar dem, andra tar hand om sina varje dag. Kollegas tävling lockade många att svara på hur just deras fötter mår. Vi fick också många tips.
- Rör tårna och vinkla vristerna när du sitter still, det är jättebra för blodflödet, skriver Gunilla i Enköping.
Eva Karlsson Publicerad

När fötterna plötsligt ska visas upp utan strumpor i sommarsandalerna blir det uppenbart om man har skött dem eller inte. Man kanske är den sortens person som Gunilla med skräckblandad förtjusning dras till? Hon bekänner i sitt mejl att hon inte kan sluta stirra när hon ser ett par sanslöst skitiga fötter. "Jag ÄR verkligen fascinerad", skriver hon och undrar om det finns någon diagnos för sådana som hon.

Breven till Kollega tyder på ett stort intresse för fötter. Vissa besvär är lätta att åtgärda, andra tar längre tid eller går inte alls. Då får man försöka så gott man kan.

Jan i Tullinge har diabetes vilket påverkar cirkulationen. Han tycker dock att fotsalva och omvårdnad räcker långt. Ewa från Härryda målar alltid tånaglarna för då syns det inte att de är angripna av psoriasis.

Trolla med hälstrumpa

Många lider av kramper, förhårdnader, nagelsvamp, liktorn, spruckna hälar eller en snedställning av stortån som har ett namn som en illasinnad utomjording: Hallux valgus. Ett par av alla halluxvalgusare som skrivit är Jeanette i Helsingborg och Martina från Hammarö. Jeanette har opererat sin ena och ska nu öva upp rörligheten. Martina använder sulor som är formgjutna efter hennes fötter.

Susanne i Eskilstuna, som själv har problem med inflammation i senfästen vid hälen och fram i foten och som hon behandlas med stötvåg för, har ett bra tips för den som har hälsprickor. Det finns en så kallad hälstrumpa som har silicon vid häldelen och som man kan använda under sin vanliga strumpa dag och natt i ett par dygn. Vips ska sprickorna vara borta. "Jag har sällan sprickor men jag kan vara enormt torr och narig och att fila ställer bara till med mer hud då kroppen vill reparera det borttagna."

Tur i oturen

"För tretton år sen så råkade jag ut för en arbetsplatsolycka där jag blev påkörd av en gasoltruck", skriver Emilia i Växjö. Trucken körde över hennes fötter och blev stående där i ett par sekunder. "Hade jag inte haft ordentliga skor med bra stålhätta så hade jag nog inte haft några tår eller hela fötter kvar över huvud taget. Jag kom undan med rejäl stukning på bägge fötterna."

Karl-Gunnar i Kristinehamn föll från garagetaket för elva år sedan. Han klarade huvud och rygg och landade på vänster fot, som sedan dess inte mår riktigt bra. "Vänster hälben krossades och är lagat med höftben, metallplatta och skruv", skriver han.

Man kan också ägna sig åt att försöka slita ut dem... Maria i Ljungby sprang Göteborgsvarvet häromveckan och då fick fötterna ta en hel del stryk.  

Såpa och nötter

Margareta i Norrköping smörjer in sina fötter varje morgon med Idominsalva. "Det gäller att vara ihärdig och göra det varje dag. Skapa en vana, ställ tuben där du tar på dig strumporna så går det automatiskt efter ett tag och du märker skillnaden", tipsar hon. Gun i Göteborg, som skriver att hon är 76+, har också bra fötter tack vare insmörjandet varje dag. Hon är noga med att också gå till fotvården med jämna mellanrum.

En salva som heter Gehwohl tipsar Alice i Borås om. Den smörjer hon in fötterna med varje dag. Annelie i Landvetter använder barnolja och bara bekväma och praktiska skor. Noga med skoköpen är även Gunnar i Karlskrona. Han ser till att använda flera par växelvis. Lena i Bredbyn har fötter som mår super. "Fotbad en gång i veckan med såpa har varit susen under mina 57 år", skriver hon.

Man måste komma ihåg att träna dem också. Kerstin i Sundsvall som i sjuttio år har vandrat runt på sina fötter brukar plocka nötter med tårna. Lena i Härnösand har inga problem med fötterna men väl ett annat: "Med stigande ålder har det blivit mycket svårare att nå ner till dem."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket