Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringen vill skärpa lag om åldersdiskriminering

Från och med nästa år kan det bli förbjudet att diskriminera folk på grund av ålder även utanför arbetslivet. Men regeringens förslag innehåller många undantag - till exempel kommer åldersgränserna för rätt till arbetslöshetsersättning finnas kvar.
Johanna Rovira Publicerad 14 maj 2012, kl 14:48

Regeringen har flera skäl till att skärpa lagstiftningen mot åldersdiskriminering, förklarade integrationsminister Erik Ullenhag, vid en presskonferens på måndagen. Ett är att förändra attityderna till ålder:

- Vi har en märklig syn på ålder i Sverige, där man ser mer till födelseåret än till vilken människa man är. Åtta procent av befolkningen upplever att de blivit diskriminerade på grund av sin ålder.

Den nya lagen kommer dock inte att innebära att alla åldersgränser huxflux blir olagliga. Det kommer att finnas en mängd undantag - till exempel alla bestämmelser i lag som föreskriver en viss ålder. 19-åringar kan alltså inte använda sig av lagen för få gå på systemet. Inte heller kan de komma in på en krog med, säg 22-årsgräns, eftersom alla krogar tillåts behålla sina nedre åldersgränser.

Även försäkringstjänster undantas lagen och all särbehandling som har ett berättigat syfte - till exempel pensionärs- och studentrabatter.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen kommer det även i fortsättningen finnas krav på att man måste ha fyllt 20 för att få rätt till ersättning och rätten till a-kassa upphör vid 65 den nya lagen till trots.

Däremot kommer det inte att vara tillåtet att neka en 80-åring att teckna mobilavtal eller en 75-åring att få bensinkort.

- Syftet med lagen är också att individer ska kunna driva diskrimineringsfall och få upprättelse och ersättning samt att minska obefogad särbehandling, säger Erik Ullenhag.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.