Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Mejlat chefen av misstag? Gör så här!

Ta samtalet och låtsas inte som att det regnar. Det är den bästa strategin – både för den som råkat mejla sin chef av misstag och för den chef som mottar ett meddelande man inte skulle ha.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox / Kollega
Att mejla eller sms:a chefen av misstag kan skapa en jobbig situation - både för den som gjort det och för chefen. Colourbox / Kollega

Helvete också! Mejlet där du och din kollega raljerar och ondgör er över en arbetskamrats inkompetens var ju bara avsett för era ögon. Men nu har du i förbifarten råkat cc:a hela mejltråden till chefen. Paniken stiger inombords. Enligt psykologen Alexandra Thomas är det enda man kan göra när man skickat till fel mottagare att omedelbart ringa upp sin chef och lägga sig platt.

– Börja med att be om ursäkt. Är det befogad kritik, säg att du är ledsen att chefen fick ta del av det på det här sättet men stå för det du vill föra fram i stället för att sopa det under mattan. Se det som ett tillfälle att ge din syn på saken, säger hon.

Även för den chef som tar emot mejlet kan det vara svårt att veta hur man ska agera. Plötsligt har man fått vetskap om ett missnöje eller en konflikt bland medarbetare som man inte kände till. Men att låtsas som om man inte sett meddelandet är fel strategi, enligt Alexandra Thomas.

–Att tiga ihjäl det skapar bara en konstig stämning och bristande tillit om man inte tar tag i det. Var ärlig med att du sett meddelandet och framför det utan att värdera eller skämta bort det. Mitt råd är att lyssna öppet och att låta den som tabbat sig prata. Om personen kommer med märkliga undanflykter måste man vara rak och fråga hur relationen med den de kritiserat ser ut och hur det funkar att jobba ihop. Fråga också om det är något du som chef kan hjälpa till med. I första hand ska man peppa personen att ta ett snack direkt med den man pratat skit om.

Ett annat scenario är att du får ett mejl där det visar sig att medarbetaren, som alltid stöttar och är positiv till dina idéer för verksamheten, i själva verket tycker precis tvärtom. Hur ska man agera då?

– Även här rekommenderar jag att ta ett samtal med personen. Berätta att du fått mejlet och förstått att hen inte köper din strategi framåt och fråga vad det är som gör att hen inte känner att man kan säga sin ärliga mening. Det är en balansgång att inte bli anklagande. Berätta att du är intresserad av att höra medarbetarens tankar om verksamheten, säger Alexandra Thomas.

Att bli kritiserad och vara föremål för diskussioner i medarbetargruppen ingår i chefsskapet, enligt Alexandra Thomas, men det kan också vara en signal på att något i ens ledarskap inte fungerar.

– Ett mejl med besk kritik kan så klart skapa en viss paranoia hos chefen. Hur många sådana här mejltrådar florerar runt i teamet utan att kritiken kommer upp på mötena? Jag tycker att man ska se det som en möjlighet att rannsaka sin egen ledarstil och fundera på varför folk inte framför sin åsikt.

Samma råd – att ta samtalet med medarbetaren – gäller om man som chef får reda på något känsligt. Till exempel att två medarbetare har en relation eller att någon har ett missbruk av någon form.

– Handlar det om missbruk måste man göra sig synlig som chef och säga att du blev orolig när du såg meddelandet, även om missbruket inte påverkat arbetet. Om det handlar om en kärleksrelation tycker jag att det beror mycket på vilken chefsposition man har. Som mellanchef kan man välja att inte agera så länge individerna inte är öppna med förhållandet. Har du fått ett mail som gjort att du upptäckt relationen kan du skriva tillbaka att du fått mailet men slänger det direkt. På så sätt får de andra parterna avgöra om de vill berätta om sin relation eller inte.

Maria sms:ade chefen av misstag

Ett mer lättsamt exempel på hur det kan gå om man är för snabb med mobilfingrarna fick redaktören Maria erfara för några veckor sedan då hon skickade iväg följande sms:

”Hej! Vore trevligt med ett glas vin ikväll, om du skulle råka ha ett ärende till stan. Kram”

Hon insåg sitt misstag samtidigt som hon tryckt ner sändknappen – men då var det för sent. Meddelandet, som var avsett för den nära vännen Fredrik, skickades i stället till hennes nya chef med samma namn. Maria fick panik och slängde sig på luren.

– Jag hann knappt läsa mejlet innan Maria ringde upp och förklarade sig. Jag blev lite konfunderad, just att det avslutades med ”kram”, vi brukar inte skriva så till varandra. Men jag tycker Maria hanterade situationen på ett bra sätt och nu kan vi skämta om det, berättar Fredrik.

Hur tycker du att man ska agera som chef om man till exempel får se ett mejl som handlar en annan medarbetare eller andra åsikter om verksamheten som inte är avsett för dina ögon?
– Jag tycker att man ska låtsas som att man inte fått det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbet blev Eriks skyddsnät när dottern fick anorexia

Erik Bergqvists dotter drabbades av den dödligaste psykiatriska sjukdomen – anorexia nervosa. En bra chef och hjälp från arbetsplatsen gjorde att han kunde fokusera på det som var viktigt.
Lina Björk Publicerad 4 september 2025, kl 06:00
När Erik Bergqvists dotter drabbades av anorexia nervosa blev chefens stöd och arbetsplatsens resurser avgörande. Här berättar han om kampen hemma, vårdens insatser och varför arbetsgivare måste förstå psykisk ohälsa.
Erik Bergqvist fick stöd av sin chef Jean Hedayat under tiden hans dotter blev sjuk i anorexia. Foto: Peter Knutson

Kampen för att överleva pågick inte i en sjukhussal med vita rockar och blodprover. Den pågick hemma. I köket, i badrummet, bakom stängda dörrar. Varje gång någon skämtade om kalorier eller tackade nej till en bulle med orden ”man måste tänka på vad man äter”.

Den pågick vid tidningsställ med trådsmala modeller och varje gång någon kastade ur sig en komplimang om viktnedgång.

För två år sedan höll Erik Bergqvists dotter på att svälta ihjäl och han stod handfallen inför faktumet.

– Anorexia dödar inte snabbt. Den dödar långsamt, tyst och skoningslöst. Den bryter ner kroppen tills hjärtat stannar. Den bryter ner viljan så att den som drabbats inte längre vill leva. Och den bryter ner familjer vars enda vilja är att hjälpa, säger han.

Erik Bergqvist beskriver sjukdomen som en egen person. Som när Frodo erbjuds härskarringen i J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och förändras och blir en annan. En annan, som gör allt i sin makt för att få sin vilja igenom. Anorexia ljuger, skriker, hotar och lockar. Den manipulerar och smickrar för att skydda sig.

Men vi backar till en kall februaridag 2023. Då frågade Erik Bergqvist sin dotter rakt ut om hon inte åt. Visst hade han och exsambon märkt att hon var tunn, men nu var det allvar.

Efter att hon bekräftat att det var så gick allt väldigt fort. På akuten konstaterades att hennes värden var dåliga och pulsen låg. Hon remitterades till barn- och ungdomspsykiatrin och skulle genomgå familjebaserad terapi.

Kampen mot anorexia i vardagen

I praktiken innebar det att Erik Bergqvist och hans exsambo skulle få sin dotter att äta. Behandlingen i hemmet stavades mat.

– Jag blev pappa, psykolog och fångvaktare i ett. Fokus från vården är primärt på den som är drabbad, vilket såklart är rätt. Men jag upplevde mig ganska maktlös utan verktyg att hantera situationen.

Eftersom det krävdes att han var närvarande nästan dygnet runt var han också tvungen att kliva av sin roll som teamleader på det Microsoftägda sociala nätverket Linkedin. Här fanns dock ett skyddsnät som både tillät honom att jobba flexibelt från hemmet och en chef som sade ”släpp allt”.

Jean Hedayat var den chefen.

– Jag ville i första hand skapa ett mentalt utrymme för att Erik skulle inse att han själv behöver hjälp för att kunna fortsätta hjälpa sin dotter. I det läget var han tvungen att sätta syrgasmasken på sig själv innan han hjälpte någon annan.

– Vår arbetsgivare har många förmåner och jag som chef började med att säkerställa att han använde den hjälp som fanns, men sedan var jag också tvungen att vidta åtgärder och säga stopp även om jag inte hade några lösningar just då, säger Jean Hedayat.

Chefens stöd gav kraft i krisen

För Erik Bergqvist har arbetsplatsens hjälp varit avgörande för att kunna hjälpa dottern att tillfriskna.

En hjälp som erbjuds anställda på Linkedin är en så kallad EAP, employee assistance program. Det är ett team man kan ringa anonymt och beskriva vilken utmaning man har, vilket kan vara allt från finansiella, juridiska eller hälsorelaterade frågor. Gruppen hjälper sedan till att planera vilka åtgärder som behövs. De har även en privat sjukvårdsförsäkring som ger tillgång till psykolog.

– Jag är väldigt medveten om att verkligheten inte ser ut så för de flesta föräldrar vars barn insjuknar. Jag vet inte om jag hade orkat kämpa för ersättning från Försäkringskassan, samtidigt som jag kämpade för mitt barns liv hemma.

Men oavsett vilka förmåner Erik Bergqvists arbetsgivare hade, så var det ändå medkänslan och det ledarskap hans chef hade som underlättade mest.

När Jean Hedayat beskriver sin ledarstil är det just de orden han trycker mest på: empati och handlingskraft.

– Mitt jobb handlar inte bara om att säga: ”jag känner för dig”, utan om att fråga hur du ska lösa problemet och hur jag kan stötta dig i det. Det handlar om att förmedla självledarskap.

Vid köksbordet hemma i huset i Knivsta pågick en maktkamp i flera månader. Erik Bergqvist lirkade, tjatade och förhandlade i timmar. Sex mål om dagen stod på kostschemat från läkarna. Ibland blev det ett steg framåt och två tillbaka. Ibland stod det stilla. Mat var så förknippat med ångest att varje tugga blev en kamp.

– Jag var borta helt ungefär ett halvår, men den akuta fasen varade kanske i några månader. Under tiden hade jag löpande kontakt med min chef som var införstådd med situationen.

Kunskap om ätstörningar på jobbet

Väl tillbaka på jobbet slogs Erik Bergqvist av flera saker. Stödet från kollegor var stort, men okunskapen om sjukdomen utbredd. Framför allt kring hur dödlig anorexia nervosa faktiskt är. Omkring en av tio dör av de medicinska följderna.

– Många ser det som en vald livsstil, att det bara är att börja äta så blir man frisk. Ingen skulle säga till en cancersjuk patient att skärpa sig. Men det är lite så man ser på ätstörningar.

Han påpekar också att mycket i sjukdomsbilden handlar om prestation och kontroll. Att upptäcka en person med ätstörningar på samma sätt som till exempel en beroendesjukdom som alkoholism är svårt, eftersom den som är drabbad ofta sköter skola eller sitt jobb prickfritt.

– Jag tycker att arbetsplatser och framför allt chefer och ledare borde utbildas inom ätstörningsproblematik för att fånga upp tecken på ohälsa. Vi måste också våga prata om riskbeteenden, vilket är svårt för det är ju tabu att kommentera någon annans kropp.

Vägen till återhämtning är ofta lång och kantad av olika nivåer av självinsikt. I början ses personer som vill hjälpa ofta som hotfulla, med syfte att förstöra ens mål att gå ner i vikt.

För Erik Bergqvists dotter kom tillfrisknandet steg för steg. För att återigen använda Sagan om ringen-metaforen så förlorade ringen gradvis sin attraktionskraft. Med det sagt så fortsätter kampen om att fortsätta må bra.

– Du friskförklaras när du skrivs ut från ätstörningsenheten, men det är ett fortsatt arbete för att inte hamna där igen. Det är klart att jag oroas, för det här är en sjukdom och ingenting den drabbade väljer själv.

Arbetsplatsen ett skyddsnät

För Erik Bergqvist har jobbet aldrig varit hela hans identitet. Livet har alltid gått före, vilket blev extra tydligt när hans dotter insjuknade. Men efter erfarenheten har han blivit än mer värderingsstyrd. Han vill göra saker som betyder något och som har mening. I dag jobbar han för sig själv, tillsammans med två tidigare kollegor.

– Jag tror att arbetsplatsen kan vara ett skyddsnät. I mitt fall var det orsaken till att jag tog mig igenom en av de jobbigaste perioderna i mitt liv.

Även för hans chef Jean Hedayat har saker blivit tydligare.

– En lärdom är att om vi tror på anställda så ger de tillbaka. I slutet av dagen är vi bara människor och jag vill hellre bli ihågkommen som en chef som bryr sig om sina medarbetare än en som landar stora affärer, säger han.

ANOREXIA NERVOSA

  • Anorexia innebär självsvält. Kroppsuppfattningen är ofta förvrängd.
  • Sjukdomen innebär en omfattande viktminskning och undernäring.
  • Andra vanliga inslag är tvångsmässig motion och en stor skräck för att gå upp i vikt.
  • Cirka 190 000 personer är diagnostiserade med en ätstörning på klinisk nivå, enligt en rapport från Socialstyrelsen.