Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Medelålders chefer vill byta jobb

Många i medelåldern drömmer om att byta jobb. Men 4 av 10 upplever att det är svårt att få ett nytt arbete på grund av stigande ålder. Det visar en undersökning om karriär och yrkesliv från Folkuniversitetet.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
Medelålders tjänstemän med personalansvar är de som allra helst vill byta jobb. Pressmaster/Colourbox

Över hälften av Sveriges befolkning mellan 40 och 55 år vill gärna byta jobb, men samtidigt upplever 42 procent att det är svårt att byta arbete på grund av åldern. Tjänstemännen med personalansvar är den grupp som helst vill byta jobb. Det visar en undersökning från Folkuniversitet som tagit tempen på medelålders syn på arbetslivet.

Även om många vill byta jobb är det få som aktivt söker efter ett nytt jobb, eftersom motivationen som krävs för att komma igång att söka jobb saknas. 24 procent anger att de heller inte vet vad de vill arbeta med framöver.

Det råder dock ingen brist på det yrkesmässiga självförtroendet. Över 60 procent tycker inte att det är något problem att hålla jämt tempo med yngre kollegor och ännu fler skulle gärna vara mentor åt en yngre arbetskamrat för att dela med sig av sin yrkeskunskap. 66 procent av de tillfrågade kan tänka sig att jobb efter pensionen.

Den största utmaningen är att hantera arbetsbelastningen, vilket fyra av tio uppger. 27 procent upplever sig bli störda av kollegor och får koncentrationssvårigheter. 18 procent har svårt att säga nej och därmed svårt att jobba effektivt.

Undersökningen har även ställt frågan vad jobbet betyder. Nästan åtta av tio i åldersgruppen ser jobbet som ett sätt att försörja sig. Bara 16 procent av de tillfrågade ser jobbet som ett sätt att förverkliga sig själv. Hälften ser arbetet som ett sätt att träffa folk och befinna sig i ett sammanhang.

Om undersökningen

Folkuniversitetets årliga barometer ”Mitt i karriären” är genomförd av YouGov. Sammanlagt genomfördes 1014 intervjuer med yrkesverksamma män och kvinnor 40–55 år som är anställda/egen företagare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.