Löneskillnaden mellan män och kvinnor fortsätter att minska, visar Medlingsinstitutets årliga rapport. Skillnaden är dock stor mellan olika sektorer och allra störst är den oförklarade löneskillnaden bland tjänstemän i privat sektor.
Kvinnor fortsätter att knappa in på männens löner. krissikunterbunt/Colourbox
Mellan 2017 och 2018 steg kvinnors genomsnittslön med 900 kronor och männens med 800 kronor, vilket innebär att den ovägda löneskillnaden minskade med 0,6 procentenheter. Differensen mellan mäns och kvinnors löner har minskat stadigt mellan år 2005 och 2018 – sammanlagt 5,6 procent.
Efter att man tagit hänsyn till att kvinnor och män jobbar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildning, arbetstid och ålder återstår en oförklarad löneskillnad. Skillnaden låg förra året på 4,4 procent sett till samtliga sektorer. Gapet är störst i privat sektor och allra störst bland privatanställda tjänstemän (6,7 procent).
Det ska dock påpekas att den oförklarade löneskillnaden inte nödvändigtvis är detsamma som osaklig, utan en variation som inte kan förklaras statistiskt.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock
EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.
Martin Wästfelt Foto: Unionen
– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?
– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.
