Den 1 januari nästa år höjs taket för lönebidrag från 19 100 till 20 000 kronor per månad. Syftet är att öka sysselsättningen bland personer med en funktionsnedsättning.
Lönebidraget är en subvention till arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga på grund av en funktionsnedsättning. Colourbox
Lönebidrag är en subvention till arbetsgivare som anställer en person som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning, till exemple begränsad rörelseförmåga eller psykisk ohälsa. Anställningen är en vanlig anställning, men ska anpassas efter de behov och förutsättningar den arbetssökande har.
Från årsskiftet höjs bidraget med 800 kronor. Arbetsgivare kan då få bidrag för den del av lönekostnaden som inte är högre än en bruttolön på 20 000 kronor per månad för en heltidsanställning.
Regeringen tror att höjningen gör att fler personer med en funktionsnedsättning, som medför nedsatt arbetsförmåga, får jobb.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock
EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.
Martin Wästfelt Foto: Unionen
– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?
– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.
