Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Nekades få ut provision – tog strid mot arbetsgivaren

Att stämma sin arbetsgivare i domstol tar tid och kraft och kan kännas läskigt. Men när Margit Mattsson inte fick ut sin lön tvekade hon inte.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn
I slutänden handlade det om mer än pengarna för Margit. Fredrik Stehn

Som många i säljbranschen hade Margit Mattsson en fast och en rörlig lön, där den rörliga delen var provision på hur mycket hon sålde per kvartal.

Efter ett och ett halvt år som säljare och försäljningschef på konsultbolaget Lemontree bestämde hon sig för att säga upp sig och skulle hämta ut det hon tjänat in under året innan. Men arbetsgivaren sa nej.

– Jag blev chockad. Jag hade läst vårt avtal och visste att jag hade rätt att få ut lön även om jag hade sagt upp mig. Dessutom hade kollegor som slutat före mig fått ut sin provision, så det var väldigt märkligt.

Margit Mattsson kontaktade Unionen som kallade arbetsgivaren till förhandling för att träffa en överenskommelse, men konsultbolaget stod på sig. Det gjorde Margit Mattsson också. Hon gick vidare till domstol.

– Jag kände att det handlar om att ha respekt för sina anställda. Jag jobbar hårt, gör mitt allra bästa och ska naturligtvis ha betalt för det. När jag inte får det skapas en enorm känsla av orättvisa. Och om jag inte står upp för mig själv då, vem ska göra det?

Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det

Margit Mattsson fick rättshjälp av Unionen och stämde sin tidigare arbetsgivare i tingsrätten. En rätt utmanande upplevelse för den som aldrig varit i en rättssal.

– Det var speciellt att gå in i salen men domstolsförhandlingen var saklig, var och en fick redogöra för sina ståndpunkter. Allt skedde i en vänlig ton hela tiden.

Men även om tonen var trevlig var det jobbigt att möta sin chef, som gav en annan version av avtalet och händelserna kring uppsägningen.

– Det var tufft. Det värsta var deras version om att jag inte hade lämnat in underlag. Då fick jag hålla mig för att inte avbryta och säga att det inte var sant. Men min förbundsjurist hade förberett mig på hela proceduren och gått igenom vad som skulle hända så jag kände mig väldigt trygg.

Margit Mattsson fick rätt i rätten, men arbetsgivaren vägrade fortfarande att betala ut hennes provisionslön och överklagade till Arbetsdomstolen, som är högsta instans inom arbetsrätten. Från den första förhandlingen till rättsprocessen i tingsrätten tog det ungefär ett år. När arbetsgivaren överklagade till AD tog det ytterligare ett halvår.

– Det är mycket väntan. Vi agerade snabbt på det vi kunde, men sedan ska man vänta på att arbetsgivaren ska komma in med svaromål och få tid i rätten.

Under hösten fick Margit Mattsson rätt även i Arbetsdomstolen. Då handlade det inte så mycket om pengarna längre, utan om upprättelse.

– Det blev viktigt ur ett större perspektiv. Jag vet att det är vanligt att man har provisionslöner inom säljbranschen och att arbetsgivaren ibland beter sig riktigt illa. Om jag kan hjälpa någon annan genom att stå upp för mig själv så är det värt det. Nu känns det skönt som människa att jag fått rätt. Vi har nog alla ett inre rättspatos i oss.

FÖR DIG SOM HAR PROVISIONSLÖN

➧ Försök att få en grundlön som ger dig ekonomisk trygghet. Omfattas arbetsplatsen av Unionens löneavtal ska grundlönen inte ligga under en lägstalön i kollektivavtalet eller i branschen.

➧ Ta reda på hur du kan påverka ditt arbetsresultat och därmed provisionen.

➧ Diskutera dina mål med din chef. Du ska ha resultatmål som är rimliga och lätta att begripa och mäta.

➧ Provisionen bör revideras årligen. Du bör även diskutera storleken på de delar av lönen som är provisionsbaserad.

➧ Se till att du och chefen är överens om vad som gäller om du blir sjuk, det vill säga hur sjuklönen ska beräknas. Med kollektivavtal är detta redan reglerat.

➧ Både din fasta lön och en beräkning av dina rörliga lönedelar ska ligga till grund för arbetsgivarens avsättningar till pension, sjukförsäkring med mera.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.