Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Bävar du inför lönesamtalet för att det känns jobbigt eller onödigt? Kanske kan ett fetare lönekuvert få dig att tänka om.
I den nya rapporten, där Sacos ekonomer har granskat den lokala lönebildningen för akademiker sedan 2002, framkommer att lönesamtalet i genomsnitt ger 4 000 kronor mer i årslön. Lönesamtalet har blivit allt vanligare som en hjälp att sätta löner och i dag har åtta av tio akademiker lönesamtal med sin chef.
Störst effekt har lönesamtalet för kvinnor, eftersom samtalet fungerar som ett verktyg för att lyfta fram kvinnorna som individer och motverka statistisk diskriminering.
- I lönesamtalet blir chefen tvungen att ta ställning till den enskilda kvinnans prestationer, karriärplaner och motivera hennes lön. På så vis kan lönesamtalet bidra till att bryta invanda mönster på arbetsmarknaden och slå sönder glastaken, säger Lena Granqvist, ekonom på Saco och en av författarna bakom studien.
Men vem man får löneförhandla med spelar också roll. Medarbetare som har haft lönesamtal med en chef med mandat att sätta lön har högre lön än de som talat med en chef utan mandat.
- Hur man på arbetsplatsen sköter löneprocessen, vilka befogenheter cheferna har och hur lönesamtalen går till har betydelse för lönen, säger Håkan Regnér, Sacoekonom och medförfattare till rapporten.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
Det är flera faktorer som påverkar löneläget för landets chefer. Bland annat bransch, kön och bostadsort.
I den nya lönestatistik från Unionen som Chef & Karriär har tagit del av visar att det spelar stor roll vilken sektor man är verksam i. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom var över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.
Skillnaden mellan könen har ökat. I genomsnitt tjänar manliga chefer nästan 8 000 kronor mer än kvinnliga chefer, vilket är 1 000 kronor mer än för två år sedan.
Löneutvecklingen har varit gynnsam för cheferna. Enligt Unionens statistiken har chefslönerna ökat med över 19 procent de senaste fem åren. Statistiken nedan kan bli ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
IT & Telekom: 73 984
Farmaci & Hälsa: 68 256
Konsult & Finans: 66 909
Media & Kommunikation: 65 197
Industri & Teknik: 63 117
Energi & Miljö: 62 596
Bygg & Fastighet: 59 908
Handel: 59 747
Transport & Logistik: 56 501
Organisationer & Föreningar: 52 577
Service & Tjänster: 49 710
20–24: 36 866
25-29: 44 421
30-34: 52 453
35-39: 58 315
40-44: 62 818
45-49: 65 463
50-54: 66 177
55-59: 64 969
60- : 62 355
Stockholm: 69 064
Göteborg: 63 928
Sydväst: 62 307
Småland: 57 405
Uppland: 56 882
Östra Sörmland/Gotland: 56 798
SjuHall: 56 752
Mälardalen: 56 208
Öst: 56 034
Bergslagen: 55 961
Värmland: 55 149
Sydost: 55 039
Skaraborg/Väst: 54 557
Västerbotten: 53 872
Gävleborg: 53 859
Dalarna: 52 793
Norrbotten: 51 764
Mellannorrland: 51 135
Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2024.
