Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Konsten att höja din lön

Visa hur du bidrar till företagets framgångar. Det är bästa tipset för att få ut så mycket som möjligt när årets lönepott ska fördelas.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johnér Bildbyrå
Säkra din del av kakan genom att visa ditt värde för företaget. Johnér Bildbyrå

Snart är det dags för de årliga löneökningarna. På arbetsplatser med kollektivavtal finns den här gången runt två procent av lönesumman att dela på. Innan pengarna fördelas ska lönerna förhandlas. Första steget är ditt utvecklingssamtal, därefter har du ditt lönesamtal. Det händer att man har båda samtalen vid samma tillfälle. Det har dock sina nackdelar.

– Personligen tycker jag inte att det är lämpligt. Utvecklingssamtalet kan handla om saker som du vill förändra och som kan vara jobbiga – att då i nästa andetag försöka få upp sin lön kan kännas svårt, säger Siw Ahlfort, ombudsman på Unionen i Luleå.

Utvecklingssamtalet ska leda till en plan för vad du ska göra under det kommande året för att möta ändrade krav i arbetet och utvecklas. På lönesamtalet synar du och arbetsgivaren hur det har gått.

– Har du uppfyllt din utvecklingsplan från året innan har arbetsgivaren svårt att hålla nere din löneutveckling, säger Siw Ahlfort.

»Har du överträffat förväntningarna borde du kunna räkna med en större del av lönepotten

När lönesamtalen är avslutade ska dina fackliga företrädare gå igenom medlemmarnas krav, för att sedan ha en avslutande förhandling med arbetsgivaren. Om det är många som presterat bra och förtjänar höjningar utöver pottens procent kan facket begära att extra pengar skjuts till. Detsamma gäller om det finns individer eller grupper som hamnat fel från början i lönestrukturen.

– Det är ju felaktigheter som inte uppstått på grund av löneavtalet. Procentsiffran i avtalet är inget tak. Inget hindrar att arbetsgivaren betalar ut mer i lön, säger Siw Ahlfort, och påpekar att den årliga lönekartläggningen ska göras vid en annan tid på året och att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män omedelbart ska rättas till.

Om du inte har uppfyllt målen har du ofta ändå rätt till en lönehöjning. I många av Unionens avtal finns en garanterad minsta löneökning. För till exempel tjänstemän inom detaljhandeln handlar det i år om 291 kronor.

Men får du en låg löneökning kan du också ha rätt till en så kallad åtgärdsgaranti. Det innebär att en individuell plan ska tas fram för att komma till rätta med de brister som gör att du halkar efter. Målet är att din löneutveckling ska återgå till den normala

 

Tips för lönesamtalet

  • Kom väl förberedd. Ta med dokumentation från utvecklingssamtalen. Visa att du har uppfyllt målen.
  • Lyft fram saker du kan som företaget har nytta av; spetskompetens eller att du har egenskaper som gör att du kan axla många roller.
  • Var så konkret som möjligt.
  • Dina argument beror på vem du pratar med. Om du känner din lönesättande chef så fundera över vilken typ av argument du tror biter bäst.
  • Tryck gärna på att företaget går bra – men visa också hur du själv bidrar.
  • Titta på vad kollegorna tjänar. Bara arbetsgivaren tjänar på hemliga löner. Kan du prata öppet med din chef är det inte fel att fråga varför kollegor som gör samma jobb tjänar mer.
  • Använd gärna Unionens lönestati­stik. Den ger en fingervisning om lönerna i ditt yrke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.

Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön