Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Konsten att höja din lön

Visa hur du bidrar till företagets framgångar. Det är bästa tipset för att få ut så mycket som möjligt när årets lönepott ska fördelas.
Niklas Hallstedt Publicerad
Johnér Bildbyrå
Säkra din del av kakan genom att visa ditt värde för företaget. Johnér Bildbyrå

Snart är det dags för de årliga löneökningarna. På arbetsplatser med kollektivavtal finns den här gången runt två procent av lönesumman att dela på. Innan pengarna fördelas ska lönerna förhandlas. Första steget är ditt utvecklingssamtal, därefter har du ditt lönesamtal. Det händer att man har båda samtalen vid samma tillfälle. Det har dock sina nackdelar.

– Personligen tycker jag inte att det är lämpligt. Utvecklingssamtalet kan handla om saker som du vill förändra och som kan vara jobbiga – att då i nästa andetag försöka få upp sin lön kan kännas svårt, säger Siw Ahlfort, ombudsman på Unionen i Luleå.

Utvecklingssamtalet ska leda till en plan för vad du ska göra under det kommande året för att möta ändrade krav i arbetet och utvecklas. På lönesamtalet synar du och arbetsgivaren hur det har gått.

– Har du uppfyllt din utvecklingsplan från året innan har arbetsgivaren svårt att hålla nere din löneutveckling, säger Siw Ahlfort.

»Har du överträffat förväntningarna borde du kunna räkna med en större del av lönepotten

När lönesamtalen är avslutade ska dina fackliga företrädare gå igenom medlemmarnas krav, för att sedan ha en avslutande förhandling med arbetsgivaren. Om det är många som presterat bra och förtjänar höjningar utöver pottens procent kan facket begära att extra pengar skjuts till. Detsamma gäller om det finns individer eller grupper som hamnat fel från början i lönestrukturen.

– Det är ju felaktigheter som inte uppstått på grund av löneavtalet. Procentsiffran i avtalet är inget tak. Inget hindrar att arbetsgivaren betalar ut mer i lön, säger Siw Ahlfort, och påpekar att den årliga lönekartläggningen ska göras vid en annan tid på året och att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män omedelbart ska rättas till.

Om du inte har uppfyllt målen har du ofta ändå rätt till en lönehöjning. I många av Unionens avtal finns en garanterad minsta löneökning. För till exempel tjänstemän inom detaljhandeln handlar det i år om 291 kronor.

Men får du en låg löneökning kan du också ha rätt till en så kallad åtgärdsgaranti. Det innebär att en individuell plan ska tas fram för att komma till rätta med de brister som gör att du halkar efter. Målet är att din löneutveckling ska återgå till den normala

 

Tips för lönesamtalet

  • Kom väl förberedd. Ta med dokumentation från utvecklingssamtalen. Visa att du har uppfyllt målen.
  • Lyft fram saker du kan som företaget har nytta av; spetskompetens eller att du har egenskaper som gör att du kan axla många roller.
  • Var så konkret som möjligt.
  • Dina argument beror på vem du pratar med. Om du känner din lönesättande chef så fundera över vilken typ av argument du tror biter bäst.
  • Tryck gärna på att företaget går bra – men visa också hur du själv bidrar.
  • Titta på vad kollegorna tjänar. Bara arbetsgivaren tjänar på hemliga löner. Kan du prata öppet med din chef är det inte fel att fråga varför kollegor som gör samma jobb tjänar mer.
  • Använd gärna Unionens lönestati­stik. Den ger en fingervisning om lönerna i ditt yrke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.