Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Snart är det dags för de årliga löneökningarna. På arbetsplatser med kollektivavtal finns den här gången runt två procent av lönesumman att dela på. Innan pengarna fördelas ska lönerna förhandlas. Första steget är ditt utvecklingssamtal, därefter har du ditt lönesamtal. Det händer att man har båda samtalen vid samma tillfälle. Det har dock sina nackdelar.
– Personligen tycker jag inte att det är lämpligt. Utvecklingssamtalet kan handla om saker som du vill förändra och som kan vara jobbiga – att då i nästa andetag försöka få upp sin lön kan kännas svårt, säger Siw Ahlfort, ombudsman på Unionen i Luleå.
Utvecklingssamtalet ska leda till en plan för vad du ska göra under det kommande året för att möta ändrade krav i arbetet och utvecklas. På lönesamtalet synar du och arbetsgivaren hur det har gått.
– Har du uppfyllt din utvecklingsplan från året innan har arbetsgivaren svårt att hålla nere din löneutveckling, säger Siw Ahlfort.
»Har du överträffat förväntningarna borde du kunna räkna med en större del av lönepotten
När lönesamtalen är avslutade ska dina fackliga företrädare gå igenom medlemmarnas krav, för att sedan ha en avslutande förhandling med arbetsgivaren. Om det är många som presterat bra och förtjänar höjningar utöver pottens procent kan facket begära att extra pengar skjuts till. Detsamma gäller om det finns individer eller grupper som hamnat fel från början i lönestrukturen.
– Det är ju felaktigheter som inte uppstått på grund av löneavtalet. Procentsiffran i avtalet är inget tak. Inget hindrar att arbetsgivaren betalar ut mer i lön, säger Siw Ahlfort, och påpekar att den årliga lönekartläggningen ska göras vid en annan tid på året och att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män omedelbart ska rättas till.
Om du inte har uppfyllt målen har du ofta ändå rätt till en lönehöjning. I många av Unionens avtal finns en garanterad minsta löneökning. För till exempel tjänstemän inom detaljhandeln handlar det i år om 291 kronor.
Men får du en låg löneökning kan du också ha rätt till en så kallad åtgärdsgaranti. Det innebär att en individuell plan ska tas fram för att komma till rätta med de brister som gör att du halkar efter. Målet är att din löneutveckling ska återgå till den normala
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
