Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025. 

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.