Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Förbered lönesamtalet – det ger resultat

Många struntar i att förbereda sig inför lönesamtalet, visar en undersökning. Det är ett misstag, det extra förarbetet är värt mödan. Här tipsar Anna-Karin Mattsson, löneexpert på Unionen, om hur man förbereder sig bäst.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt en undersökning, som Unionen tidigare gjort, lägger två av tre tjänstemän i privat sektor mindre än en halvtimme på att göra sig redo för det samtal som kommer att bestämma deras lön det kommande året.

- Det är alldeles för få som förbereder sig, det finns otroligt mycket att göra säger Anna-Karin Mattsson.

De vanligaste sätten att förbereda sig på är att kolla lönestatistik, läsa kollektivavtalet och tänka igenom det gångna årets prestationer.

- Man ska lyfta fram vad man gjort.  Men det arbetet pågår hela året, därför är det viktigt att sticka in näsan till chefen och berätta vad man gör då och då.

Den som känner sig osäker på var lönen borde ligga kan kolla upp det på Unionens lönerator

Anna-Karin Mattssons bästa tips:

  • Ta reda på om företaget har löneavtal. Finns kollektivavtal har du rätt till löneökningar oavsett om företaget går dåligt eller inte.
  • Ta reda på vilka kriterier för lönesättning som gäller på företaget.
  • Skaffa dig en tydlig bild av vad du presterat under året. Ta fram konkreta exempel på hur dina arbetsuppgifter förändrats, om du fått utökat ansvar och hur du uppfyllt målen.
  • Följ upp tidigare utvecklingssamtal.
  • Läs på om hur det går för företaget. Kunskap om företaget och dess ekonomi ger möjlighet att syna chefens argument.
  • Kolla lönestatistiken. På Unionen.se hittar du marknadslöner för olika befattningar.
  • Visa upp dina resultat på ett annat sätt om du inte tycker att chefens bild av dig är rättvis. Det är inte bara vid lönesamtalet du ska övertyga din chef om att du gör ett bra jobb och förtjänar en lönehöjning, det arbetet pågår hela året.
  • Jämför dig inte med andra. Det är sällan framgångsrikt att klaga på att en kollega har högre lön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.