Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Din lön avgör barnens längd

Har du hög inkomst och lång utbildning? Då är dina barn förmodligen längre än genomsnittet, visar ny forskning.
Lina Björk Publicerad
Felipe Morales/TT
Välavlönade föräldrar? Världens längste man, Xi Shun (236 cm), från Kina på besök i Stockholm. Felipe Morales/TT

Medellängden ökar fortfarande i Sverige, vilket inte är så konstigt - vi har fått det bättre ställt. I en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet undersöks hur sociala villkor formar våra kroppar.

Resultatet visar att barn till personer som har yrken med hög status, höga inkomster eller lång utbildning i genomsnitt är längre än barn till personer som har yrken med lägre status, lägre inkomster och kortare utbildning.

Under historiens gång har barn till tjänstemän varit dem som utmärkt sig som den längsta gruppen. Kortast var barnen till hantverkare. Resultatet visar också att syskon påverkar din längd. Personer med tre eller fyra syskon var i snitt två till tre centimeter kortare än genomsnittet, förmodligen då man förr i tiden fick svårare att få maten att räcka till med fler personer i hushållet.

Sambandet mellan antal syskon och medellängd har minskat över tid i takt med att befolkningens levnadsvillkor har förbättrats. Däremot har medelvikten börjat öka i Sverige, där man kan se samma tendenser som med längden, fast tvärtom. Ju högre inkomst och längre utbildning, desto mindre risk är det att drabbas av problem med övervikt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.