Hoppa till huvudinnehåll
Lön

"Det är en tragisk situation"

De 250 anställda vid den konkursdrabbade klädkedjan JC, står ännu både utan aprillön och ersättning från den statliga lönegarantin. Även ett hundratal anställda på företaget Flexenclosure är i en liknande situation. Här är vad du ska tänka på om du inte får ut din lön.
Anita Täpp Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Efter flera månaders försöka att hitta en lösning på JC:s ekonomiska problem genom en företagsrekonstruktion har nu bolaget försatts i konkurs av Stockholms tingsrätt, sedan dess ägare lämnat in en konkursansökan den 24 april.

Dagen efter stod det också klart att de anställda inte heller skulle få någon lön. Och den ersättning de i den situation då har rätt till, via den statliga lönegarantin, får de nu vänta på ytterligare en tid.

– Vi räknar med att kunna fatta beslut om lönegaranti under senare delen av nästa vecka, sedan är det en viss handläggningstid hos länsstyrelsen som vi inte kan svara för, sade den av tingsrättens utsedda konkursförvaltaren Mats Emthén till Handelsnytt i fredags.

Som konkursförvaltare tar han nu över bolagets butiker och personal och ska också undersöka om någon annan kan ta över hela eller delar av verksamheten.

Ännu är ingen uppsagd och butikerna hålls öppna. Och enligt uppgift i Handelsnytt bör besked om hur det blir med jobben komma inom en månad. I dagsläget befinner sig dock de anställda i en osäker situation, både vad gäller ekonomin liksom hur det blir med deras jobb framöver.

– Jag får hela tiden mejl från medlemmar som är osäkra på sin framtid och ekonomi, inte minst sedan de inte fått sin lön. Det är en väldigt tragisk situation, säger Terez Rongve, ombudsman på Unionen.

Hon har företrätt ett 80-tal medlemmar, som är butikschefer och anställda på JC:s huvudkontor, vid förhandlingar under företagsrekonstruktionen.

– Jag ska nu också ta kontakt med konkursförvaltaren för att få ett förhandsbesked om vilka fodringar, exempelvis innestående semester, som man kan få ut via lönegarantin, säger Terez Rongve.

Även ett hundratal anställda på Flexenclosure, med produktion i Vara och Linköping, har drabbats av en utebliven aprillön. Sedan företagsledningen har lämnat in en ansökan om företagsrekonstruktion till Stockholms tingsrätt får nu personalen, sannolikt vänta på ersättning från den statliga lönegarantin.

– Beskedet till oss är att det behövdes sju bankdagar, vilket betyder att utbetalningarna sker på tisdag eller onsdag i nästa vecka eller i varje fall senast innan veckan är slut, säger Linus Larsson, Unionenklubbens ordförande som företräder ett 35-tal anställda, till Nya Lidköpings-Tidningen.

När du inte får din lön

Om lönen fryser inne, och du inte direkt får någon ersättning och saknar pengar att betala alla räkningar, gör så här:

  • Skriv en lista på de räkningar du brukar betala.
  • Ring så snabbt som möjligt till alla fordringsägare och berätta om din situation. Om du vet att du snart kommer att få pengar, som via den statliga lönegarantin, och du inte har några tidigare betalningsanmärkningar, kan det finnas stor förståelse för din situation. Om du är snabb kan du också slippa extra kostnader, som påminnelseavgifter och högre ränta på något du köpt på avbetalning.
  • Om du inte får anstånd och ändå har möjlighet att betala en del av räkningarna; prioritera hyran eller bostadslånen, hemförsäkringen och elen liksom också avgiften till facket och a-kassan samt dagis- och fritidsavgiften.
  • Om du hamnar i en utdragen situation, som att du väntar på ersättning från lönegarantin vid en konkurs, gäller det att du eller facket ligger på konkursförvaltaren för att du ska få dina pengar och inbetalning till din eventuella tjänstepension.

Källa: Sharon Lavie, familjeekonom på Ikano Bank

Läs också: Lär dig spara till en buffert

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.

Lön

Sju korta utbildningar som ger hög lön

Kort utbildning, hög lön. Det finns flera utbildningar som är korta men som ändå ger hög lön. Kollega listar sju korta utbildningar som kan ge ett bra jobb.
David Österberg Publicerad 8 september 2025, kl 06:00
Personer i ett klassrum
Här är sju yrken som inte kräver högskoleutbildning – men ändå ger hög lön. Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor. Colourbox

Vill du ha ett jobb med hög lön, men gå en kort utbildning? Här listar Kollega sju utbildningar som är max två år långa – men ändå kan ge ett jobb med hög lön. Medianlönen är hämtad från Unionens statistik över marknadslöner 2024.

Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden.

 

1. IT-säkerhetsspecialist

Medianlön: 55 000.

Gör: Utformar IT-säkerhetssystem, identifierar potentiella hot, testar säkerhetslösningar.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola men finns också som universitetsutbildning.

 

2. Transportledare

Medianlön: 37 650.

Gör: Planerar transporter, väljer transportmedel, gör kostnadskalkyler.

Utbildning: 1,5-2 år på yrkeshögskola.

 

3. Fastighetsförvaltare

Medianlön: 46 850.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

4. CAD-konstruktör

Medianlön: 40 500.

Gör: Skapar modeller och ritningar. Utvecklar och tillverkar produkter inom flera olika områden.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

5. HR-assistent

Medianlön: 38 390. 

Gör: Arbetar med personaladministration, hanterar anställningskontrakt, hjälper till vid rekryteringar, organiserar utbildningar.

Utbildning: Allt från några månader hos privata utbildningsföretag till drygt en termin på Komvux.

 

6. UX-designer

Medianlön: 49 000.

Gör: Arbetar med användarnas upplevelse av en digital produkt. Designar gränssnitt och förbättrar produkten utifrån användarupplevelser.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

7. Inköpare

Medianlön: 40 800.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Utbildning: Två år på yrkeshögskola.

 

Fotnot: Medianlönen i Sverige är 37 100 kronor i månaden, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Medianlön är den mittersta lönen när alla löner har sorterats i storleksordning. Snittlönen är 41 600 kronor.

Lön

Se upp för ”hybridlön”

Fler anställda inom konsultbranschen lockas av så kallad bruttolöneavtal, med följd att jobbet beskrivs som en slags hybrid mellan att vara anställd och egen. Fallgroparna är många och anställda riskerar att hamna i skuld om det vill sig illa.
Johanna Rovira Publicerad 2 juni 2025, kl 06:01
Bruttolön i form av en stor hög pengar kan verka lockande, men pengarna ska täcka mycket man som anställd med vanlig lön inte behöver betala själv. Foto: colourbox

Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan. 

– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?

Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden. 

Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter. 

Bättre starta eget

– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat. 

Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot. 

– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine. 

Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.

Hamnar i skuld

 Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis. 

Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.  

– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.


Inte förenligt med kollektivavtalsmodellen

Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön. 

– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn. 

– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen.  Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen. 

Exempel på vad som ska bekostas av anställda

  • Sociala avgifter/arbetstagaravgifter (31,42 procent)
  • Pension 
  • Sjukförsäkring 
  • Sjukvårdsförsäkring
  • Semesterlön inkl semestertillägg
  • Personalbil 
  • Friskvårdsbidrag 
  • Mobiltelefon, abonnemang
  • Litteratur
  • Dator och datautrustning
  • Självrisk för försäkring
  • Utbildning
  • Terminalglasögon
  • Lön