Hoppa till huvudinnehåll
Lön

46 arbetarlöner på en direktör

Näringslivets 50 bäst betalda vd:ar tjänar 46 gånger mer än en genomsnittlig industriarbetare, visar en ny LO-rapport.
- Ingen kan vara värd så mycket, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, till Aftonbladet.
Linnea Andersson Publicerad
Mark Earthy/TT
De 50 bäst betalda vd:arna tjänar i genomsnitt lika mycket som 46 arbetare, enligt LO:s rapport. Mark Earthy/TT

För 14:e gången presenterar LO sin rapport över maktelitens inkomstutveckling och jämför med en industriarbetare. Maktelitens inkomst som LO mäter, grundas på arbetsinkomst samt inkomst för kapital och näringsverksamhet. År 2012 låg den på i snitt 5,5 miljoner kronor före skatt, jämfört med 328 000 kronor för en industriarbetare.

I det som LO kallar makteliten ingår tre grupper: den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska. Skillnaderna mellan grupperna är stora. Allra mest tjänar den ekonomiska eliten, bestående av 50 verkställande direktörer i näringslivet. I genomsnitt tjänar de som 46 industriarbetare.

Listan toppas av finansmannen Fredrik Lundberg, vd för Lundbergföretagen, med en inkomst som motsvarar 1 250 industriarbetare tillsammans. På andra plats kommer Karl-Johan Persson, vd för H&M, med en inkomst motsvarande 442 arbetarlöner.

Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, tycker att skillnaderna är orimligt stora.

- Ingen kan vara värd 46 gånger mer än någon annan som arbetar, kanske till och med på samma företag, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, till Aftonbladet.

- Samhället skulle bli bättre om vi hade större jämlikhet, det har man sett i många olika studier. De samhällen som har de minsta skillnaderna är de länder i världen där man har högst medelivslängd, minst oro för kriminalitet och där människor känner störst trygghet.

Själv har Thorwaldsson en inkomst som motsvarar 3,5 industriarbetares löner. Trots att lönen är hög menar han att han kan stå för lönen, som han hade redan innan han blev LO-ordförande, men att man ändå inte kan säga att man är värd 3,5 gånger mer än någon annan.

Men alla tycker inte att rapporten ger en rättvis bild av verkligheten. Svenskt Näringsliv menar att urvalet är skevt eftersom man jämför de vd:ar som tjänar mest, i stället för en genomsnittlig vd-lön.

- Vi ska komma ihåg att Sverige har mycket små inkomstskillnader, relativt andra länder. Vi hör till de länder i världen där inkomstskillnaderna är som minst. Det är dåligt av LO att hänga ut personer som bidrar så mycket till jobb, skatteintäkter och ökad välfärd i Sverige, säger Peter Isling, Svenskt Näringslivs presschef, till Aftonbladet.

Den totala maktelitens inkomst motsvarade år 2012 lönerna för 16,8 industriarbetare, men glappet har skiftat genom tiderna. När LO släppte sin första rapport 1950 motsvarade maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlöner. Allra minst var skillnaden 1980 på en genomsnittlig inkomst av 4,9 arbetarlöner.

Den genomsnittliga inkomsten för kvinnorna inom makteliten är cirka 32 procent av männens. Det har legat stadigt på den nivån sedan 2004, då den låg på hela 45 procent. Inom den ekonomiska eliten går jämställdheten med snigelfart. Endast tre av näringslivets 50 ledande chefer är kvinnor, innan år 2000 var inte en enda kvinna.

I kommande nummer av Kollega kan du läsa mer om rättvisa löner.

Fakta

Ett axplock av kända toppars inkomster

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 3,5

Inkomst av tjänst: 1 490 623 kronor

Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 23,1

Inkomst av tjänst: 7 762 214 kronor

TCO:s ordförande Eva Nordmark:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 3,7

Inkomst av tjänst: 1 296 384 kronor

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M):

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 6

Inkomst av tjänst: 2 004 840 kronor

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 4,6

Inkomst av tjänst: 1 531 625 kronor

Kung Carl Gustaf:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 46

Inkomst av tjänst: 4 000 000 kronor

Aftonbladets publisher Jan Helin:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 12,2

Inkomst av tjänst: 4 125 097 kronor

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 8,2

Inkomst av tjänst: 2 903 548 kronor

Finansmannen Fredrik Lundberg, Lundbergföretagen:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 1250

Inkomst av tjänst: 5 360 000 kronor

H&M:s VD Karl-Johan Persson:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 442

Inkomst av tjänst: 5 360 000 kronor

Talman Per Westerberg:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 15,6

Inkomst av tjänst: 1 756 532 kronor

Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber:

Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 33

Inkomst av tjänst: 2 152 643 kronor

 

Fotnot: I maktelitens sammanlagda inkomst ingår arbetsinkomst (lön) samt inkomster från kapital och näringsverksamhet. Siffran inkomst av tjänst visar lön 2012. LO använder den sammanlagda inkomsten i sin beräkning och ställer den i relation till den genomsnittliga årslönen för en industriarbetare, för närvarande 328 000 kronor. I LO:s granskning nämns enbart titel på den granskade. Aftonbladet har sedan tagit fram namnen på dem som avses.

Aftonbladet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Chef – Har du rätt lön?

Hur står sig din chefslön? Ny statistik från Unionen kan ge en fingervisning om du ligger rätt – och vara ett bra verktyg inför din nästa löneförhandling.
Ola Rennstam Publicerad 18 maj 2026, kl 06:02
Lönegapet mellan manliga och kvinnliga chefer är fortfarande stort – men minskar enligt ny lönestatistik från Unionen. Foto: Shutterstock

Manliga chefer tjänar betydligt mer än kvinnliga. Men lönegapet tycks minska. Enligt Unionens statistik tjänar manliga ledare i genomsnitt 7 000 kronor mer – för ett år sedan var skillnaden mellan könen nästan 8 000 kronor.

Förutom kön är det en rad andra faktorer som påverkar löneläget bland landets chefer. Bland annat bransch och bostadsort. En genomsnittlig månadslön för en chef inom IT- och telekom ligger över 24 000 kronor högre än snittet för ledare inom Service och tjänster.

Branscher

IT & Telekom: 75 211

Konsult & Finans : 69 311

Media & Kommunikation: 67 928

Farmaci & Hälsa: 65 636

Industri & Teknik: 64 949

Energi & Miljö: 63 289

Handel: 61 183

Bygg & Fastighet: 60 518

Transport & Logistik: 58 010

Organisationer & Föreningar: 54 023

Service & Tjänster: 50 908

 

Ålder

20–24: 37 054

25-29: 44 238

30-34: 53 390

35-39:  59 020

40-44: 63 228

45-49: 66 181

50-54: 66 992

55-59: 65 752

60- : 63 634

 

Region

Stockholm: 69 923

Göteborg: 64 694

Sydväst: 62 404

Småland: 58 575

Uppland: 58 401

Östra Sörmland/Gotland: 57 913

SjuHall: 57 752

Mälardalen: 57 444

Öst: 56 953

Bergslagen: 56 708

Värmland: 56 514

Sydost: 55 746

Skaraborg/Väst: 55 709

Västerbotten: 55 659

Gävleborg: 53 854

Dalarna: 53 679

Norrbotten: 53 588

Mellannorrland: 52 984

Källa: Unionen. Medellöner för chefsmedlemmar under 2025. 

Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.