Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För 14:e gången presenterar LO sin rapport över maktelitens inkomstutveckling och jämför med en industriarbetare. Maktelitens inkomst som LO mäter, grundas på arbetsinkomst samt inkomst för kapital och näringsverksamhet. År 2012 låg den på i snitt 5,5 miljoner kronor före skatt, jämfört med 328 000 kronor för en industriarbetare.
I det som LO kallar makteliten ingår tre grupper: den ekonomiska, den demokratiska och den byråkratiska. Skillnaderna mellan grupperna är stora. Allra mest tjänar den ekonomiska eliten, bestående av 50 verkställande direktörer i näringslivet. I genomsnitt tjänar de som 46 industriarbetare.
Listan toppas av finansmannen Fredrik Lundberg, vd för Lundbergföretagen, med en inkomst som motsvarar 1 250 industriarbetare tillsammans. På andra plats kommer Karl-Johan Persson, vd för H&M, med en inkomst motsvarande 442 arbetarlöner.
Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO, tycker att skillnaderna är orimligt stora.
- Ingen kan vara värd 46 gånger mer än någon annan som arbetar, kanske till och med på samma företag, säger Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, till Aftonbladet.
- Samhället skulle bli bättre om vi hade större jämlikhet, det har man sett i många olika studier. De samhällen som har de minsta skillnaderna är de länder i världen där man har högst medelivslängd, minst oro för kriminalitet och där människor känner störst trygghet.
Själv har Thorwaldsson en inkomst som motsvarar 3,5 industriarbetares löner. Trots att lönen är hög menar han att han kan stå för lönen, som han hade redan innan han blev LO-ordförande, men att man ändå inte kan säga att man är värd 3,5 gånger mer än någon annan.
Men alla tycker inte att rapporten ger en rättvis bild av verkligheten. Svenskt Näringsliv menar att urvalet är skevt eftersom man jämför de vd:ar som tjänar mest, i stället för en genomsnittlig vd-lön.
- Vi ska komma ihåg att Sverige har mycket små inkomstskillnader, relativt andra länder. Vi hör till de länder i världen där inkomstskillnaderna är som minst. Det är dåligt av LO att hänga ut personer som bidrar så mycket till jobb, skatteintäkter och ökad välfärd i Sverige, säger Peter Isling, Svenskt Näringslivs presschef, till Aftonbladet.
Den totala maktelitens inkomst motsvarade år 2012 lönerna för 16,8 industriarbetare, men glappet har skiftat genom tiderna. När LO släppte sin första rapport 1950 motsvarade maktelitens genomsnittliga inkomst 11,1 industriarbetarlöner. Allra minst var skillnaden 1980 på en genomsnittlig inkomst av 4,9 arbetarlöner.
Den genomsnittliga inkomsten för kvinnorna inom makteliten är cirka 32 procent av männens. Det har legat stadigt på den nivån sedan 2004, då den låg på hela 45 procent. Inom den ekonomiska eliten går jämställdheten med snigelfart. Endast tre av näringslivets 50 ledande chefer är kvinnor, innan år 2000 var inte en enda kvinna.
I kommande nummer av Kollega kan du läsa mer om rättvisa löner.
Ett axplock av kända toppars inkomster
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 3,5
Inkomst av tjänst: 1 490 623 kronor
Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 23,1
Inkomst av tjänst: 7 762 214 kronor
TCO:s ordförande Eva Nordmark:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 3,7
Inkomst av tjänst: 1 296 384 kronor
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M):
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 6
Inkomst av tjänst: 2 004 840 kronor
Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 4,6
Inkomst av tjänst: 1 531 625 kronor
Kung Carl Gustaf:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 46
Inkomst av tjänst: 4 000 000 kronor
Aftonbladets publisher Jan Helin:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 12,2
Inkomst av tjänst: 4 125 097 kronor
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 8,2
Inkomst av tjänst: 2 903 548 kronor
Finansmannen Fredrik Lundberg, Lundbergföretagen:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 1250
Inkomst av tjänst: 5 360 000 kronor
H&M:s VD Karl-Johan Persson:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 442
Inkomst av tjänst: 5 360 000 kronor
Talman Per Westerberg:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 15,6
Inkomst av tjänst: 1 756 532 kronor
Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber:
Sammanlagd inkomst motsvarande antal industriarbetare: 33
Inkomst av tjänst: 2 152 643 kronor
Fotnot: I maktelitens sammanlagda inkomst ingår arbetsinkomst (lön) samt inkomster från kapital och näringsverksamhet. Siffran inkomst av tjänst visar lön 2012. LO använder den sammanlagda inkomsten i sin beräkning och ställer den i relation till den genomsnittliga årslönen för en industriarbetare, för närvarande 328 000 kronor. I LO:s granskning nämns enbart titel på den granskade. Aftonbladet har sedan tagit fram namnen på dem som avses.
Aftonbladet
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr