Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Lägg inte ribban för högt!

Träna, visst. Men måste målet vara en viss tid på maran eller Vätternrundan? Som chef bör du klara att sätta dina egna motionsmål – så mår du bättre!
Publicerad

Annika Beronius är HR-chef på fondförvaltarna East Capital och har två barn. Hon brukade cykla de två milen till jobbet och tränade två gånger i veckan med personlig tränare. Annika var ofta förkyld, men hon gav sig inte.

– Jag var liksom radiostyrd på att man ska ju träna.

Hon hann inte återhämta sig, och en dag för ett år sedan tog det stopp.

– Jag fick kraftig yrsel. Då först trillade polletten ner. Så här kunde jag inte hålla på. I dag är det bättre. Jag vill tillbaka till träningen. Men jag tar det lugnt och kör mest yoga.

Ulrika Tranaeus, idrottspsykolog som jobbat med både Damkronorna och skidlandslaget, vet en hel del om målsättning och blir inte imponerad när motionärer sätter så kallade resultatmål, som målet att springa ett lopp på en viss tid.

Sätt prestationsmål i stället, där du själv avgör målupp­fyllelsen. Eller kanske ännu hellre, sätt processmål: hur ofta du ska träna och hur träningen ska kännas. Om du myser på och av träningen är du rätt ute. Du bör också sätta ett tak för motionen.

– Boka in träningen, till exempel tre gånger i veckan, och gör varken mer eller mindre. Och det måste vara ditt eget mål, inte något du pressas till av kollegor eller andra, säger Tranaeus.

Fredrik Grythberg på Junao tränar chefer i fysisk och mental hälsa. Han träffar då och då personer som lägger träningsribban för högt.

– Högpresterande chefer kan behöva tagga ner lite med träningen ibland. Träning måste ge energi och glädje. Om den sliter fysiskt eller mentalt har den gått för långt. 

– Då måste du fråga dig varför du kör på.  Känner du dig pressad av kropps– och prestationsnormer? Använder du träningen för att få ut ilska eller dämpa stress? Eller har du siktet lite väl hårt inställt mot målet?

Press utifrån är ofta orsak till överträning, enligt Fredrik.

– Uppmaningar som ”du klarar allt” eller ”the sky is the limit” är skitsnack. De gör bara att folk känner sig misslyckade. Våra kroppar är smarta och säger till om något är bra eller dåligt. Men de flesta av oss är för ofokuserade för att märka det, säger Fredrik Grythberg.


Jonas Fredén, Karin Falk
brev@kollega.se

Gör så här!

Hitta din nivå

  • Sätt mål som är realistiska och som du själv verkligen känner för.
  • Sätt ett tak för träningen. Träna varken mer eller mindre än så.
  • Sätt först processmål, i andra hand prestationsmål, och sällan resultatmål.
  • Kom ihåg att ditt övergripande mål är att må bra.

Fem tips för att undvika överträning

  • Lär känna din kropp. Mät av kondition, styrka, vilopuls då och då. Notera eventuella försämringar.
  • Planera in återhämtning.
  • Hitta metoder och miljöer för avslappning.
  • Sök balans i livet utanför träningen.
  • Öka din självkännedom. Fundera på hur du mår och varför du tränar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.