Inga-Britt Ahlenius har gjort sig känd som en stenhård motståndare till alla former av korruption. Som 77-åring är hon fortfarande den som medierna vänder sig till när nya mutmisstankar dyker upp.

Hon har aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker. När det visar sig att utrikesminister Margot Wallström fått en lägenhet från fackförbundet Kommunal är det till Inga-Britt som SVT vänder sig till för att få en kommentar (Wallströms ”omdöme har svikit henne”). Samma sak när det avslöjas fiffel inom den internationella fotbollsorganisationen Fifa (”hela kulturen är korrupt”).

Jag har träffat flera yngre kvinnor som ser upp till henne. Jo, hon känner till att det förekommer.

– Folk är högaktningsfulla, men jag känner inte tyngden av något idolskap. Jag hålls på mattan av barn och barnbarn, säger hon.

Men handlar det om mod?
– Det handlar nog till en viss del om oskuldsfullhet. Jag är född och uppvuxen på landet och hade ingen föreställning om makt och kotterier och hur man myglar sig fram för att nå en position. Det är en kultur som är mig helt främmande, säger hon.

Oskuldsfullheten fick sig dock en törn när hon som generaldirektör för Riksrevisionen stred för en fristående revision av statlig verksamhet. Striden med finansminister Bosse Ringholm blev förstasidesstoff.

– Jag tyckte bara att vi, som i andra demokratier, måste underkasta även regeringen en granskning. Rationellt och självklart. Men jag hade utmanat makten, det fick jag erfara. Förslaget bemöttes med stort motstånd och oerhörd aggressivitet.

De första åren i arbetslivet betydde mycket för hur hennes karriär utvecklade sig. Som ny civilekonom fick hon ett utredarjobb på Handelsbanken, vars vd var Tore Browaldh. Den unga Inga-Britt Ahlenius hade synpunkter på jämställdheten på banken och skrev interna promemorior till högsta chefen om saken.

– Jag hade mängder med impertinenta synpunkter, men han bjöd in mig och diskuterade frågorna. Tore Browaldh representerade ett väldigt öppet, intelligent och begåvat ledarskap. Denna första erfarenhet av en chef var väldigt avgörande för mig.

Under åren utomlands, i första hand i FN-tjänst, har Inga-Britt Ahlenius sett många exempel på korruption. Det är framför allt när offentlig och privat verksamhet möts som risken uppstår. En tjänsteman kan exempelvis hjälpa en företagare som är beredd att betala extra.

Förekommer sådant i Sverige?
– Ja, risken är störst i kommunerna. De är så oerhört svagt reglerade och därmed öppna för missbruk. Dessutom har vi i Sverige vänskapskorruption, ett något överslätande uttryck. Länge ansågs det som normalt att man gav personliga och politiska vänner höga ämbeten i staten. Men det är helt klart korruption, säger Inga-Britt Ahlenius som ofta får samtal från folk som på olika vis hamnat i delo med den kommunala maktapparaten.

– Det finns företagare som inte får några affärer om de inte håller sig väl med kommunalrådet.

Frågan är om det går att tänka sig ett samhälle fritt från korruption. Det är i alla fall ingen lätt uppgift.

– Ju större ett företag eller en organisation är, desto tydligare är det att det inte räcker med regler. Ytterst handlar det om den enskilda människans egen moral och det egna samvetet, säger Inga-Britt Ahlenius.

4 RÅD TILL CHEFEN SOM VILL HA RENT SAMVETE

TA BESLUTET – Är företagets kultur korrupt har du två val: sluta jobbet eller ändra kulturen.

AGERA – Gå systematiskt till väga om du väljer att stanna. Kom överens med medarbetarna om grunden för organisationens existens och vad ni strävar efter. Det räcker inte med att skapa en broschyr eller slogan – det är processen fram till broschyren som är viktigast.

HÅLL LIV I KULTUREN – Fortsätt att arbeta med den och kommunicera ut den.

VAR EN FÖREBILD – Som chef ska du stå på scenen varje dag, du representerar organisationen. I den rollen ska du ständigt påminna alla medarbetare om de värden ni har varit överens om och själv vara ett föredöme.