Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Björn Eriksson kämpar för att behålla kontanterna
Kontanterna är på väg att försvinna i Sverige. Det kan vara svårt både att ta och sätta in pengar. Björn Eriksson har startat ett uppror mot bankernas lönsamma strategi.
Hur kom det sig att du startade kontantupproret för ett och ett halvt år sedan?
– 2005 avreglerades kontanthanteringen och storbankerna tog över ansvaret. Bankerna tjänar miljardbelopp på att slippa hantera kontanter och försöker med fiffelartade metoder jävlas med folk som vill använda kontanter. Antalet bankomater minskar – vi har minst antal automater i Europa efter Tjeckien – och kortavgifterna höjs. På grund av vår enormt stora tillit till myndigheterna är vi totalt utlämnade till bankerna. Tror du att det kommer att vara avgiftsfritt att ”swisha” eller betala med kort när det inte längre finns något alternativ?
Är inte det kontantlösa samhället en god idé?
– Vi beskylls ofta för att vara omoderna töntar som inte hänger med, men jag använder själv både kontokort och Swish – det finns tveklöst stora fördelar med det. Men i Ydre där jag bor stora delar av tiden saknas mobiltäckning i vissa delar. För en del äldre finns inte på kartan att använda kort och före detta fångar är inte betrodda att ha kontokort. Sedan har vi turister och asylsökande – för en stor grupp människor är kontanter det enda alternativet.
Som före detta polis måste du väl uppskatta att rånrisken minskar?
– Rånen kommer inte att försvinna, bara förflyttas. Rånen mot storbankerna minskar, men risken för mindre butiker, utan kameror och säkerhetsutrustning, som fortfarande måste ta emot kontanter, ökar. Dessutom kan man fråga sig vad bedrägerierna kostar. Bankerna vägrar prata om bedrägerierna och jag blir alltid misstänksam när uppgifter hemlighålls. Jag är övertygad om att det stjäls jättestora belopp via kortbedrägerier, men bankerna tjänar ändå mer på att slippa kontanthanteringen.
Som ordförande i Säkerhetsbranschen – talar du inte i egen sak?
– Bland dem jag företräder finns både vinnare och förlorare i ett samhälle utan kontanter. För mig är det här främst en demokratifråga – en massa människor lämnas i sticket för att bankerna ska tjäna storkovan.
Men går det att stoppa det kontantlösa samhället?
– Om den folkliga vreden fortsätter att växa ökar sannolikheten för att det går. Är det fullständigt orimligt att ställa kravet att bankerna enas om att ta emot pengar åtminstone några timmar någon dag i veckan? För att överhuvudtaget få banktillstånd i Sverige borde krävas att banken ska ha en lösning på hur kontanter hanteras!
Vad vet DU om kontanter? Testa dina kunskaper här!
Kontantkramare. Och kortkramare. Björn Eriksson menar att båda betalsätten behövs.
Om Björn Eriksson
ÅLDER: 71 år.
AKTUELL: Ordförande i Riksidrottsrörelsen och Säkerhetsbranschen. Grundare av nätverket Kontantupproret.
KARRIÄR: Chef för Tullverket, Kustbevakningen, Rikspolisen, hederspresident Interpol, Landshövding i Östergötlands län.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Här fixar kollegan jobbstarten
Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.
– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.
Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.
Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.
– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.
Medarbetarna sköter onboardingen
De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.
– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.
För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.
– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.
Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.
– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.
Text: John Palm
Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?
Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.
– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.
Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.
Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.
Så blir du en toppchef – 10 saker som gör skillnad
Det finns en magisk formel för framgång. Tio gemensamma nämnare som förenar de bästa cheferna. Faktorer som vi alla kan öva upp och vässa.
Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.
MEDMÄNNISKAN (80 procent).
Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.
2 BESLUTSFATTAREN (68 procent).
Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.
3 FÖRBÄTTRAREN (68 procent).
Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.
4 GRUPPSKAPAREN (65 procent).
Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.
5 BORTPRIORITERAREN (59 procent).
Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.
6 RELATIONSFÖRÄDLAREN (59 procent).
Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.
7 KOMMUNIKATÖREN (55 procent).
Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.
8 SJÄLVKÄNNAREN (49 procent).
Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.
9 SPANAREN (48 procent).
Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.
10 VÄLBEFINNAREN (46 procent).
Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.
Text: Gertrud Dahlberg.
Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.
