Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

10 tips för en lyckad kickoff

Snart återvänder många av oss till kontoret även om mycket lär kännas ovant. En nyckel till en lyckad omstart kan vara en välorganiserad kickoff.
Publicerad 14 september 2021, kl 09:23
Dags för teambuilding? Illustration: Mia Nilsson

Början av hösten brukar vara högsäsong för kickoff-evenemang. I år är denna period extra speciell då många återvänder till sina ordinarie arbetsplatser efter att ha arbetat hemifrån väldigt länge. Några har kanske varit sjuka, skilt sig, fått barn, bytt arbetsuppgifter eller mist nära och kära.

Kort sagt kan mycket ha hänt i våra arbetskamraters liv, händelser man kanske inte velat ta upp via skärm. Och nu ska alla återvända och ta vid där man slutade. Det är inte konstigt om chefer funderar över bästa sättet att få ihop sitt team på nytt, kanske med en kickoff.

– Vi märker redan nu att suget är stort efter att mötas och att man längtar efter att träffa kollegorna igen. Fokus är på umgänge, att uppleva saker tillsammans och att lära känna varandra igen efter att i många fall inte ha setts på över ett år, säger Bibi Rydbacken, marknads- och kommunikationschef på organisationen Svenska Möten.

Hon menar att syftet med en kickoff inte bara är att förankra verksamheten hos alla medarbetare utan också att bygga och fördjupa relationer bland deltagarna.

– När vi bygger relationer, skapar vi den så viktiga lagkänslan och tilliten till våra kollegor. Det är kittet som gör oss till ett ”vi”. Ju bättre relationer, desto lättare blir det att förstå och läsa av varandra, vilket i sin tur skapar utrymme för kreativitet och problemlösning.

Chefer bör ta tillfället i akt att tänka lite större och bredare inför denna speciella kickoff i pandemins kölvatten.

– Låt dina medarbetare umgås och lära känna varandra på nytt genom att uppleva saker tillsammans. Tillåt mycket tid och luft i agendan för umgänge och kanske lite mindre tid för powerpoint-presentationer, säger Bibi Rydbacken.

Samtidigt är hon medveten om att det kan finnas medarbetare som fortfarande tvekar inför att träffas fysiskt.

– Det gäller att vara tydlig med vilka åtgärder som vidtas ur smittsäkerhetssynpunkt, så att alla känner sig bekväma med situationen.

Ett annat alternativ är att hålla kickoffen utomhus eller att vissa medarbetare deltar digitalt.

– Digitala hjälpmedel är bra på många sätt, exempelvis genom att en inspirationstalare kan vara med via länk. Men om syftet är att bygga lag är det alltid bäst att alla deltagare är med på lika villkor. Men det är förstås bättre att någon är med digitalt på delar av mötet, än att man inte är med alls.

Text: Katarina Markiewicz

Så fixar du kickoffen

1. Tydligt syfte och mål. Tänk igenom innan vad slutresultatet ska bli och planera upplägg och innehåll därefter.

2. Välj plats, miljö och inramning. Platsen är viktig, den sätter tonen och stämningen för kickoffen. Det blir en annan stämning om man sitter i saccosäckar, sitter runt en lägereld utomhus eller ligger i hängmattor i stället för att vara i ett traditionellt mötesrum.

3. Involvera deltagarna. Envägskommunikation i form av en lång powerpointpresentation av chefen gör ingen glad. Engagera i stället deltagarna, exempelvis genom att ge dem en uppgift att förbereda inför kickoffen.

4. Välj rätt aktiviteter. som speglar ditt syfte och mål. Är tanken att lära känna varandra, fundera på någon typ av samarbetsövning, exempelvis att laga mat tillsammans.

5. Struktur och kultur. Är det en kickoff med övernattning? skicka ut datum så tidigt som möjligt så att deltagarna kan planera in det.

6. Tydlig kallelse. Var klar med hur deltagarna behöver förbereda sig och vilken klädkod som gäller. Klädkoden är en artighet gentemot deltagarna. Ingen vill komma i jeans på kvällen och upptäcka att alla andra är uppklädda.

7. Ha gemensamma spelregler. Till exempel att mobilen ska läggas undan och att alla ska komma i tid.

8. Dela upp pauserna. Ha en separat mejl- och mobildel av pausen och en social del. Annars riskerar fikarasten att bli enbart en mobilrast som tar bort syftet med att träffas fysiskt.

9. Inkludera alla. Tänk igenom övningar och arbetspass så att alla blir med på tåget. Bjud aktivt in de mer tystlåtna. Ordna exempelvis inte bergsklättring som aktivitet om det finns personer i gruppen som har fysiska begränsningar eller funktionshinder. Välj inte heller ett quiz om svenska schlagers om någon av medarbetarna inte har växt upp i Sverige.

10. Följ upp. Glöm inte att efteråt fråga: ”Vad var bra och vad kan vi göra bättre nästa gång?”

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".