Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Lyft fram din egen prestation i lönesamtalet

Okunskapen om hur lön sätts är stor. Men att prata om andras mediokra prestationer i stället för att framhålla dina egna är fel väg att gå.
Susanna Lundell Publicerad 22 oktober 2012, kl 10:13

Vid fikabord, middagar och på lunchraster diskuteras ständigt frågan om vilka företag som har de bästa villkoren för anställda. Missnöje med den egna lönen, eller med mindre konstruktiva lönesamtal, är vanligt. Så också okunskapen om hur lön egentligen sätts, visar Kollegas senaste undersökning som gjorts av Novus opinion.


Undersökningen bekräftar att ämnet engagerar anställda inom det privata näringslivet. Mer än hälften av de svarande uppger att de inte är nöjda med sin lön och fyra av tio tycker inte heller att det finns en koppling mellan arbetsprestation och inkomst. Än mer graverande är att lika många svarande säger att de inte vet vad de ska göra för att höja sin lön.
Bilden som ges är att det finns en stor osäkerhet kring hur löner egentligen sätts. Och kanske är det inte så konstigt när hälften av de tillfrågade uppger att de inte har haft något lönesamtal med sin chef. Hur ska anställda då kunna förstå vilken prestation som krävs för en viss lön? Och hur ska chefen ta till sig den anställdes bild av vad hon eller han faktiskt har gjort under året när inget tillfälle för ett sådant samtal ges?
Men även bland dem som faktiskt har haft lönesamtal med sin chef är missnöjet med lönesättningen stort, visar Kollegas undersökning. Som orsak till detta uppgav många att de inte fått gehör för de argument de lagt fram för att få en höjd lön.


Det är en dyster bild som knappast hjälper till med att göra det tydligare för de anställda hur lönesättning går till. Att var tredje tillfrågad inte upplever den senaste löneökningen som rättvis ter sig då inte heller så konstigt.


Det framgår också att det finns ett missnöje hos många anställda med att cheferna har så många medarbetare att de inte har möjlighet att ha koll på vad alla egentligen gör. Att chefen ska kunna sätta en rättvis lön ter sig då svårt för att inte säga omöjligt. Avundsjuka kring att lågpresterande personer får lika mycket eller mer i lön än anställda som sköter sitt jobb är också vanligt.


Dessvärre är argumentet "Isabell får ju så mycket i lön och det vill jag också ha" sällan något som bär frukt efter ett lönesamtal.
För att få bästa möjliga utdelning är det de egna prestationerna, det egna ökade ansvaret eller den egna kompetensutvecklingen som bör framhållas. Arbetsgivaren måste också säkerställa att inga oskäliga löneskillnader finns.


Självklart kommer det alltid att finnas två sidor av hur en rättvis lönesättning ser ut, arbetsgivarens och den anställdes. Men för att få en så tydligt och konstruktiv löneprocess som möjligt finns inga genvägar. Tydliga lönekriterier och lönesamtal på varje arbetsplats måste vara en självklarhet.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Facket är ingen myndighet

Lech Walesa och hans arbetskamrater längtade efter bättre levnadsvillkor, men också efter yttrandefrihet. Fackligt arbete handlar om demokrati, och det kräver aktion på arbetsplatsen. Det är inte bara upp till ”någon annan” om förändring ska ske.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 23 september 2024, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

I somras besökte jag området som för inte så väldigt länge sedan hette Leninvarvet, i Gdansk i Polen. Känslan var faktiskt smått hisnande, att strosa omkring i nutidshistorien.

Samma gröna metallkranar som var i bruk på 1980-talet står fortfarande kvar, som jättelika urtidsdjur. I övrigt är kontrasterna stora. Upprinnelsen till protesterna i det kommunistiskt styrda Polen var att matpriserna höjdes – ett av kraven var matkuponger. Nu har ett slitet kvarter i området tagits över av en hipp matmarknad där de många restaurangstånden erbjuder allt från sushi till tacos. Då var området låst, nu är det öppet för alla.

Ett museum berättar om hur fackföreningen Solidaritet bildades, trots att strejker och fackföreningar var förbjudna. Händelser som ledde till frigörelse från Sovjetunionen. Nu går vi turister genom samma port som Lech Walesa tog sig över för att komma in på området och leda strejken. Han och hans arbetskamrater längtade efter bättre levnadsvillkor, men också efter tryck- och yttrandefrihet.

Det är fint att bli påmind om att fackligt arbete är ett arbete för demokrati och öppenhet. Och att det krävs engagemang och mod på själva arbetsplatsen om riktig förändring ska ske.

Ibland är det som att vi glömmer bort det. Det pratas om facket som en slags myndighet eller ett försäkringsbolag – att det är ”någon annan” som har skyldighet att hjälpa till. Självklart ska man få hjälp av sitt fackförbund när man hamnar i kläm. Samtidigt gäller det att komma ihåg att det är en förening som kräver att medlemmar gör insatser på den egna arbetsplatsen.

Det går förstås inte att jämföra riskerna för varvsarbetarna i Gdansk med vårt vardagliga fackliga arbete. Men det är för den skull inget lätt jobb. Att vara den som kliver fram och tar ett förtroendeuppdrag kan vara tufft, tidskrävande och upplevas ensamt. Det kan du läsa mer om här.