Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Coronakrisen ställer krav på ledarskapet

Coronakrisen gör att många av oss leder på distans. Omställningen är en utmaning, inte minst arbetsmiljöansvaret. Klarar jag att leva upp till det? Hur mår medarbetarna – egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare. Foto: Christopher Hunt

Coronakrisen ställer krav på chefer och ledare. Vissa behöver ta svåra samtal med medarbetare som förlorar jobbet. Andra måste pusha de anställda för att det finns mer än någonsin att göra. Eller möta oro för smitta och sjukdom.

Många har ställt om till att leda på distans. Hos oss jobbar alla hemifrån och arbetsmiljöansvaret är en utmaning. Jag vet ju att alla behöver en känsla av sammanhang för att må bra. Viktiga faktorer är samhörighet, rätt verktyg, tydliga mål. Och öppenhet för att skapa gemensam problemlösning och utveckling.

Men kommunikationen som krävs för att det ska lyckas blir trubbigare på distans. I alla fall nu innan vi vant oss. Kan jag lita på svaret jag får på frågan: Hur har du det på jobbet? Det där som inte sägs, men som man kan höra i ett tonfall eller se i en blick – går det förlorat per telefon eller video?

Kanske har vi ett läge att ompröva vårt ledarskap, till exempel att bli mindre drivande och mer coachande. För det borde vi, enligt de senaste rönen.

Läs mer: Självledarskap utmaning för chefer

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.