Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Omställning fortfarande huvudfråga för PTK

Svenskt Näringsliv förhandlar med LO om tryggare jobb. Från PTK följer man diskussionerna med intresse, men ännu finns inget beslut om att återigen ta upp förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal.
– Det är en oerhört viktigt fråga, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Huvudutmaningen på arbetsmarknaden är att man behöver få till en kontinuerlig kompetensutveckling och ett utvecklat stöd vid omställning. Colourbox

LO:s utgångspunkt är att allt fler medlemmar drabbas av osäkra arbetsvillkor exempelvis sms-anställningar och kontrakt som bara garanterar några få timmars arbete varje månad. Dessutom går de med otrygga anställningar ofta miste om kompetensutveckling och lärande på jobbet. Från LO:s sida vill man därför bland annat att heltid ska bli norm, att inhyrning av personal ska stoppas om behovet är permanent och att alla ska få del av kompetensutveckling.

Svenskt Näringsliv vill å sin sida få till en genomgripande förändring av lagen om anställningsskydd, las.

Enligt Ekot ska det första mötet mellan parterna ha hållits i går kväll.

De här förhandlingarna ligger nära dem som hölls mellan Svenskt Näringsliv och PTK så sent som 2015. Då sprack de på grund av oenighet mellan facken just när det gällde las-frågorna.

Men frågan är inte död på tjänstemannasidan.

– Det är en oerhört viktig fråga, arbetsuppgifter och jobb omvandlas eller försvinner och för att man ska kunna ta de nya jobben behöver vi få till en kontinuerlig kompetensutveckling och ett utvecklat stöd vid omställning. Det är en huvudutmaning på arbetsmarknaden, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

– Alla ser att det är en angelägen fråga, och allt fler noterar att politiken kastar lystna blickar på den. Men ska vi gå in i en förhandling från PTKs sida krävs det en samsyn inom PTK.

Att nästa avtalsrörelse rullar igång först hösten nästa år gör också att läget för att diskutera ett nytt omställningsavtal är bättre än på länge. PTK kommer att genomföra en undersökning om hur las och omställningsavtal fungerar i praktiken och hur företag och fack agerar när det gäller neddragningar och omställning.

– För att kunna diskutera frågan vidare behöver vi ha en djupare kännedom om hur det faktiskt förhåller sig, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK