Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
LO:s utgångspunkt är att allt fler medlemmar drabbas av osäkra arbetsvillkor exempelvis sms-anställningar och kontrakt som bara garanterar några få timmars arbete varje månad. Dessutom går de med otrygga anställningar ofta miste om kompetensutveckling och lärande på jobbet. Från LO:s sida vill man därför bland annat att heltid ska bli norm, att inhyrning av personal ska stoppas om behovet är permanent och att alla ska få del av kompetensutveckling.
Svenskt Näringsliv vill å sin sida få till en genomgripande förändring av lagen om anställningsskydd, las.
Enligt Ekot ska det första mötet mellan parterna ha hållits i går kväll.
De här förhandlingarna ligger nära dem som hölls mellan Svenskt Näringsliv och PTK så sent som 2015. Då sprack de på grund av oenighet mellan facken just när det gällde las-frågorna.
Men frågan är inte död på tjänstemannasidan.
– Det är en oerhört viktig fråga, arbetsuppgifter och jobb omvandlas eller försvinner och för att man ska kunna ta de nya jobben behöver vi få till en kontinuerlig kompetensutveckling och ett utvecklat stöd vid omställning. Det är en huvudutmaning på arbetsmarknaden, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
– Alla ser att det är en angelägen fråga, och allt fler noterar att politiken kastar lystna blickar på den. Men ska vi gå in i en förhandling från PTKs sida krävs det en samsyn inom PTK.
Att nästa avtalsrörelse rullar igång först hösten nästa år gör också att läget för att diskutera ett nytt omställningsavtal är bättre än på länge. PTK kommer att genomföra en undersökning om hur las och omställningsavtal fungerar i praktiken och hur företag och fack agerar när det gäller neddragningar och omställning.
– För att kunna diskutera frågan vidare behöver vi ha en djupare kännedom om hur det faktiskt förhåller sig, säger Niklas Hjert.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.
