Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Omställning fortfarande huvudfråga för PTK

Svenskt Näringsliv förhandlar med LO om tryggare jobb. Från PTK följer man diskussionerna med intresse, men ännu finns inget beslut om att återigen ta upp förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal.
– Det är en oerhört viktigt fråga, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.
Niklas Hallstedt Publicerad
Colourbox
Huvudutmaningen på arbetsmarknaden är att man behöver få till en kontinuerlig kompetensutveckling och ett utvecklat stöd vid omställning. Colourbox

LO:s utgångspunkt är att allt fler medlemmar drabbas av osäkra arbetsvillkor exempelvis sms-anställningar och kontrakt som bara garanterar några få timmars arbete varje månad. Dessutom går de med otrygga anställningar ofta miste om kompetensutveckling och lärande på jobbet. Från LO:s sida vill man därför bland annat att heltid ska bli norm, att inhyrning av personal ska stoppas om behovet är permanent och att alla ska få del av kompetensutveckling.

Svenskt Näringsliv vill å sin sida få till en genomgripande förändring av lagen om anställningsskydd, las.

Enligt Ekot ska det första mötet mellan parterna ha hållits i går kväll.

De här förhandlingarna ligger nära dem som hölls mellan Svenskt Näringsliv och PTK så sent som 2015. Då sprack de på grund av oenighet mellan facken just när det gällde las-frågorna.

Men frågan är inte död på tjänstemannasidan.

– Det är en oerhört viktig fråga, arbetsuppgifter och jobb omvandlas eller försvinner och för att man ska kunna ta de nya jobben behöver vi få till en kontinuerlig kompetensutveckling och ett utvecklat stöd vid omställning. Det är en huvudutmaning på arbetsmarknaden, säger Niklas Hjert, Unionens förhandlingschef.

– Alla ser att det är en angelägen fråga, och allt fler noterar att politiken kastar lystna blickar på den. Men ska vi gå in i en förhandling från PTKs sida krävs det en samsyn inom PTK.

Att nästa avtalsrörelse rullar igång först hösten nästa år gör också att läget för att diskutera ett nytt omställningsavtal är bättre än på länge. PTK kommer att genomföra en undersökning om hur las och omställningsavtal fungerar i praktiken och hur företag och fack agerar när det gäller neddragningar och omställning.

– För att kunna diskutera frågan vidare behöver vi ha en djupare kännedom om hur det faktiskt förhåller sig, säger Niklas Hjert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.