Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Matnyttiga tips till osäkra skribenter

Blir du nojig när chefen ber dig skriva en rapport eller sitter du i timmar och filar på utkast till vanliga mejl? Skrivkramp är en inte alltför ovanlig tjänstemannaåkomma men den går att bemästra genom en del enkla knep och övningar, enligt författarna bakom Skrivarkokboken.
Johanna Rovira Publicerad

Skrivarkokboken är utbildningsföretagets Ordrums fjärde bok i kokbokskonceptet. Tidigare har man bland annat tacklat problemen med att tala inför grupp och hålla meningsfulla möten, genom att koka ner tips och råd till enkla och pedagogiska receptsamlingar. 

- Jag tror att väldigt många anställda i dag måste skriva i sina jobb, men få har lärt sig hur man gör rent formellt.  Osäkerheten kan för många innebära en börda, precis som det är ångestfyllt för många att tala inför grupp, säger Fredrik Mattsson, journalist och en av fyra författare bakom kokboken. 

Alla kanske inte kan bli hyllade stilister genom att läsa Skrivarkokboken, men många kan bli mycket bättre på att skriva genom att öva sig, resonerar författarna. Boken tar upp såväl enkla skrivregler och matnyttiga stalltips som hur man strukturerar en text och undviker vanliga fällor. 

- Många språkregler har luckrats upp och numera kan man skriva rätt på flera sätt. Men vissa regler måste man känna till för att läsarna inte ska hänga upp sig på felen och missa själva budskapet.

Boken innehåller även 25 handfasta textexempel som en oerfaren skribent kan ha nytta av, alltifrån hur man författar ett beslutsunderlag till hur man producerar texter till sociala medier.

- Det finns en del formella skillnader i hur man bör tänka beroende på vilken typ av text man skriver, men mycket av det vi tar upp är allmängiltiga råd som man kan använda sig av i texter av alla de slag.

- Ett av de viktigaste råden är att fundera över varför man skriver.  Jag tror att många texter man författar på jobbet görs för att en chef sagt åt en att skriva, men om du inte vet varför du skriver kommer inte dina läsare att få ut så mycket av texten heller, säger Fredrik Mattsson. 

5 tips till osäkra skribenter:

  1. Läs det du skrivit högt för dig själv - det kan hjälpa dig att hitta många fel med texten.
  2. Låt en kollega läsa texten. Två par ögon ser mer än ett par. 
  3. Skriv inte i affekt. Om du ändå gör det, vänta till dagen efter med att skicka det.
  4. Sätt igång bara. Väntar du på att hitta en bra struktur kommer texten aldrig att bli skriven, dispositionen dyker upp under skrivandets gång. Sen får du vara beredd att stryka text.
  5. Variera meningarnas längd. Det ger dynamik och underlättar läsandet. 

Ur Skrivarkokboken av Erik Mattsson, Fredrik Mattsson, Marit Larsdotter och Ulf Schönberg, Ordrum. Utgiven hösten 2015

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.