Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Matnyttiga tips till osäkra skribenter

Blir du nojig när chefen ber dig skriva en rapport eller sitter du i timmar och filar på utkast till vanliga mejl? Skrivkramp är en inte alltför ovanlig tjänstemannaåkomma men den går att bemästra genom en del enkla knep och övningar, enligt författarna bakom Skrivarkokboken.
Johanna Rovira Publicerad

Skrivarkokboken är utbildningsföretagets Ordrums fjärde bok i kokbokskonceptet. Tidigare har man bland annat tacklat problemen med att tala inför grupp och hålla meningsfulla möten, genom att koka ner tips och råd till enkla och pedagogiska receptsamlingar. 

- Jag tror att väldigt många anställda i dag måste skriva i sina jobb, men få har lärt sig hur man gör rent formellt.  Osäkerheten kan för många innebära en börda, precis som det är ångestfyllt för många att tala inför grupp, säger Fredrik Mattsson, journalist och en av fyra författare bakom kokboken. 

Alla kanske inte kan bli hyllade stilister genom att läsa Skrivarkokboken, men många kan bli mycket bättre på att skriva genom att öva sig, resonerar författarna. Boken tar upp såväl enkla skrivregler och matnyttiga stalltips som hur man strukturerar en text och undviker vanliga fällor. 

- Många språkregler har luckrats upp och numera kan man skriva rätt på flera sätt. Men vissa regler måste man känna till för att läsarna inte ska hänga upp sig på felen och missa själva budskapet.

Boken innehåller även 25 handfasta textexempel som en oerfaren skribent kan ha nytta av, alltifrån hur man författar ett beslutsunderlag till hur man producerar texter till sociala medier.

- Det finns en del formella skillnader i hur man bör tänka beroende på vilken typ av text man skriver, men mycket av det vi tar upp är allmängiltiga råd som man kan använda sig av i texter av alla de slag.

- Ett av de viktigaste råden är att fundera över varför man skriver.  Jag tror att många texter man författar på jobbet görs för att en chef sagt åt en att skriva, men om du inte vet varför du skriver kommer inte dina läsare att få ut så mycket av texten heller, säger Fredrik Mattsson. 

5 tips till osäkra skribenter:

  1. Läs det du skrivit högt för dig själv - det kan hjälpa dig att hitta många fel med texten.
  2. Låt en kollega läsa texten. Två par ögon ser mer än ett par. 
  3. Skriv inte i affekt. Om du ändå gör det, vänta till dagen efter med att skicka det.
  4. Sätt igång bara. Väntar du på att hitta en bra struktur kommer texten aldrig att bli skriven, dispositionen dyker upp under skrivandets gång. Sen får du vara beredd att stryka text.
  5. Variera meningarnas längd. Det ger dynamik och underlättar läsandet. 

Ur Skrivarkokboken av Erik Mattsson, Fredrik Mattsson, Marit Larsdotter och Ulf Schönberg, Ordrum. Utgiven hösten 2015

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.