Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
- Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
I en kommande lågkonjunktur kommer yrken som receptionister och assistenter bli särskilt drabbade, spår Unionen och kräver satsningar på kompetensutveckling. Colourbox

När nästa lågkonjunktur infaller så är det främst enklare tjänstemannajobb som försvinner, spår Unionen. Särskilt utsatta kommer receptionister, säljare och assistenttjänster att vara.

- Det är väldigt tydligt att det just är de enklaste tjänstemannajobben där de anställda har en lägre utbildning som löper störst risk att automatiseras och rationaliseras bort. Här är en stor majoritet kvinnor. Omställningstrycket kommer också förstärkas i en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I vilka branscher det kommer att vara allra tuffast beror på vad som utlöser lågkonjunkturen.

- Eftersom vi haft en så lång period av högkonjunktur är det sannolikt att vi under nästa mandatperiod får en lågkonjunktur. Vad den kommer att bero på vet vi inte. Men om den utlöses på grund av något som händer i vår omvärld så kommer den framför allt att drabba den väldigt exportberoende industrin.

- Om det i stället är en kris som uppstår på grund av något som händer i Sverige så kommer främst servicebranscher och då inhemskt orienterade företag, som detaljhandeln, att drabbas. Också byggsektorn kan få det väldigt tufft, om bostadspriserna går ner och byggandet minskar till följd av krisen.

Därför behöver politikerna snabbt se till att reformera utbildningssystemet och studiemedelssystemet så att det blir enklare att vidareutbilda sig, påpekar Unionen.

 - Säg att man är en ensam kvinna i 40- eller 50-årsåldern som inte har någon mer utbildning efter gymnasiet, som kanske har barn och försörjningsansvar samtidigt som man bor på en mindre ort utan högskola. Då är det inte lätt att vidareutbilda för att slippa bli arbetslös.

- Högskolor och universitet fokuserar i stor utsträckning på fleråriga program som inte riktar sig till yrkesverksamma i dag. Dessutom har kurser på distans och kvällstid minskat. Överlag är universitet och högskolor inte alls inriktade på det livslånga lärandet och vidareutbildning, att man kanske behöver en kort påfyllning under yrkeslivet även om man har en längre utbildning med sig. Vi anser, med dagens arbetsliv och den snabba utveckling som sker, att den här inriktningen måste ändras.

Unionen anser också att studiemedelssystemet behöver förändras.

- I dag används systemet i väldigt liten utsträckning av dem som är över 40. Det är inte alls anpassat för personer mitt i livet som har jobbat. Så det måste också reformeras, både vad gäller belopp och tidsgränser, som hur gammal man får vara när man börjar plugga. Allt det här behöver finnas på plats innan det kommer en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I dag finns det en stor efterfrågan på högutbildad arbetskraft, inte minst inom tillverkningsindustrin. Så lär det förbli även om efterfrågan tillfälligt kan mattas av i en lågkonjunktur, tror Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.