Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bistrare tider väntar - särskilt för kvinnor

Det är sannolikt att Sverige går in i en lågkonjunktur någon gång under nästa mandatperiod. Det menar Unionen i sin konjunkturrapport.
- Politikerna behöver se till att det blir enklare att vidareutbilda sig nu, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
I en kommande lågkonjunktur kommer yrken som receptionister och assistenter bli särskilt drabbade, spår Unionen och kräver satsningar på kompetensutveckling. Colourbox

När nästa lågkonjunktur infaller så är det främst enklare tjänstemannajobb som försvinner, spår Unionen. Särskilt utsatta kommer receptionister, säljare och assistenttjänster att vara.

- Det är väldigt tydligt att det just är de enklaste tjänstemannajobben där de anställda har en lägre utbildning som löper störst risk att automatiseras och rationaliseras bort. Här är en stor majoritet kvinnor. Omställningstrycket kommer också förstärkas i en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I vilka branscher det kommer att vara allra tuffast beror på vad som utlöser lågkonjunkturen.

- Eftersom vi haft en så lång period av högkonjunktur är det sannolikt att vi under nästa mandatperiod får en lågkonjunktur. Vad den kommer att bero på vet vi inte. Men om den utlöses på grund av något som händer i vår omvärld så kommer den framför allt att drabba den väldigt exportberoende industrin.

- Om det i stället är en kris som uppstår på grund av något som händer i Sverige så kommer främst servicebranscher och då inhemskt orienterade företag, som detaljhandeln, att drabbas. Också byggsektorn kan få det väldigt tufft, om bostadspriserna går ner och byggandet minskar till följd av krisen.

Därför behöver politikerna snabbt se till att reformera utbildningssystemet och studiemedelssystemet så att det blir enklare att vidareutbilda sig, påpekar Unionen.

 - Säg att man är en ensam kvinna i 40- eller 50-årsåldern som inte har någon mer utbildning efter gymnasiet, som kanske har barn och försörjningsansvar samtidigt som man bor på en mindre ort utan högskola. Då är det inte lätt att vidareutbilda för att slippa bli arbetslös.

- Högskolor och universitet fokuserar i stor utsträckning på fleråriga program som inte riktar sig till yrkesverksamma i dag. Dessutom har kurser på distans och kvällstid minskat. Överlag är universitet och högskolor inte alls inriktade på det livslånga lärandet och vidareutbildning, att man kanske behöver en kort påfyllning under yrkeslivet även om man har en längre utbildning med sig. Vi anser, med dagens arbetsliv och den snabba utveckling som sker, att den här inriktningen måste ändras.

Unionen anser också att studiemedelssystemet behöver förändras.

- I dag används systemet i väldigt liten utsträckning av dem som är över 40. Det är inte alls anpassat för personer mitt i livet som har jobbat. Så det måste också reformeras, både vad gäller belopp och tidsgränser, som hur gammal man får vara när man börjar plugga. Allt det här behöver finnas på plats innan det kommer en nedgång, säger Katarina Lundahl.

I dag finns det en stor efterfrågan på högutbildad arbetskraft, inte minst inom tillverkningsindustrin. Så lär det förbli även om efterfrågan tillfälligt kan mattas av i en lågkonjunktur, tror Katarina Lundahl.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Lista: Utbildningar som ger jobb direkt

Fler söker sig till yrkeshögskolor vars koncept är att ha utbildningar som utgår från marknadens behov. Här är ett urval utbildningar på yrkeshögskola där det är störst chans att få jobb efter examen.
Johanna Rovira Publicerad 9 juni 2025, kl 06:00
Man skriver ut något på 3D-skrivare
95 procent av alla automationtekniker fick jobb inom ett år efter avslutad utbildning på yrkeshögskola. Foto: Colourbox

Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.

Bank och försäkring

Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser. 

Arbetsmiljö och arbetsskydd

Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser. 

Logistik, spedition och transport

Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser. 

Drifttekniker 

Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271. 

Kyl- värmepumps- och ventilationstekniker

Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver.  96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.

CAD-tekniker/konstruktör

Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas.  95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345. 

Produktionstekniker

95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser. 

Automationstekniker

95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.

Bonusutbildningar

Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet. 

– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan. 

Så funkar yrkeshögskolan 

  • Alla yrkeshögskolans program ska möta arbetslivets behov av arbetskraft. Utbildningar tas fram i samråd med arbetslivet, som också är med och finansierar eller medverkar på annat sätt.   
  • Även regionala behov ska beaktas, och myndigheten samlar regelbundet in information om regionernas kompetensbehov,
  • Programmen inom yrkeshögskolan är eftergymnasiala och tar i regel mellan ett och två år samt ger rätt till studiemedel från CSN.
  • Antalet sökande ökade 2024 till den högsta nivån hittills – drygt 104 000 personer sökte till minst ett program förra året. 
  • Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.