Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Bara hälften fick personalutbildning

Företagen snålar på kompetensutveckling. Av den totala personalkostnaden läggs bara 1,6 procent på utbildning, visar en rapport från PTK. Endast 52 procent av de anställda deltog i kurser under ett år.
Niklas Hallstedt Publicerad
Janerik Henriksson/TT
En fjärdedel av alla kurstimmar lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet. Janerik Henriksson/TT

Den kompetensutveckling som företagen står för är ojämnt fördelad. De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra. Även att jobba på ett större företag är en fördel i sammanhanget, enligt rapporten som bygger på statistik från 2015.

Totalt var det 52 procent av de anställda som deltog i kurser under detta år. Men en stor del, en fjärdedel, av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

Det visar sig att kompetensutvecklingen inte är någon stor kostnadspost för företagen. I snitt handlade det om 1,6 procent av den totala personalkostnaden 2015. Den totala kurskostnaden per anställd var 8 100 kronor.

Ytterligare en sak som rapporten visar är att många företag saknar struktur för insatserna. Bland de största företagen i undersökningen med fler än 249 anställda hade 40 procent en skriftlig utbildningsplan, bland de minsta företagen med mellan 10 och 49 anställda var det bara 20 procent som hade en sådan plan.

– Företagen behöver ta ett större ansvar för att kompetensutveckla sin personal. Många medarbetare får i dag ingen utveckling alls och de som får ta del av insatser får det i många fall i begränsad omfattning. Särskilt viktigt är att se till att de som arbetar i mindre företag och de som har osäkra anställningsformer får möjlighet att fylla på sin kompetens, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, i ett pressmeddelande.

Om rapporten

I rapporten redovisas resultat från SCB:s senaste undersökning av hur svenska företag arbetar med kompetensutveckling. Statistiken redovisar personalutbildning under 2015. Registret som används för framtagning av statistiken omfattar drygt 39 000 företag. Ett urval på 6 000 företag med en svarsfrekvens på 77 procent ligger till grund för undersökningens slutsatser.

Läs hela rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK