Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kommunal och IF Metall med på las-uppgörelse

LO-förbunden Kommunal och IF Metall vill också vara med på las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Förbunden har fått igenom justeringar i avtalet och kan nu stå bakom det.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow / TT
IF Metall och Kommunal hoppar på PTK:s (där Unionen ingår) och Svenskt Näringslivs uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. (Från vänster: Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall, Martin Wästfelt, PTK, Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv och Johan Ingelskog, Kommunal. Jessica Gow / TT

Under hösten förhandlade fackförbund och arbetsgivare – via PTK, där Unionen ingår, LO och Svenskt Näringsliv – om en egen uppgörelse om las, lagen om anställningsskydd. Tanken var att uppgörelsen skulle ersätta politikernas kommande ändring av lagen.

LO sa till slut nej till uppgörelsen med motiveringen att arbetstagarnas ställning inte stärkts tillräckligt. Men i dag, fredag, stod det klart att två av LO-förbunden, Kommunal och IF Metall, ändrat sig och nu står bakom överenskommelsen.

Läs mer: Nej från LO till las-uppgörelse

– Vi upplever en stor otrygghet på arbetsplatserna. Man har visstidsanställningar och inhyrning och våra medlemmar får inte tillräckligt med kompetensutveckling. När det kommer tekniksprång har de svårt att hänga med och då hjälper inga turordningsregler i världen. För vår del har det varit väldigt viktigt att få bukt med de här sakerna, sa Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare, på en presskonferens.

Han betonade också vikten av att fortsätta förhandla om en kollektivavtalad a-kassa. IF Metall vill att ersättningsnivån höjs så mycket att man inte behöver en tilläggsförsäkring för att klara ekonomin vid arbetslöshet.

– För vår del är det viktigt att gå vidare nu och diskutera med politikerna för att få till ny lagstiftning

Kommunals avtalssekreterare, Johan Ingelskog, sa att det var naturligt för Kommunal att sätta sig vid förhandlingsbordet för att förbättra villkoren för medlemmarna. Han ansåg att förbundet fått sina krav tillgodosedda vad gällde tre viktiga frågor: allmän visstidsanställning, sänkt sysselsättningsgrad (så kallad hyvling) och kompetensutveckling.

– Nu omfattas även visstidsanställda och personliga assistenter som tidigare har varit helt undantagna omställningsförsäkringen. Efter åtta års anställning kan man nu yrkesutveckla sig och få en relevant yrkesutbildning.

LO, IF Metall, PTK och Svenskt Näringsliv ska nu lämna över avtalet till riksdag och regering. Samtliga hoppas dock att fler LO-förbund innan dess ställer sig bakom avtalet.

Läs mer: "S ser inte LO som en del av den svenska modellen"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.