Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kom tillbaka från sjukskrivning – hade inget jobb

När kontoristen kom tillbaka efter sin sjukskrivning fick hon veta att en annan anställd tagit över hennes arbetsuppgifter och att hon inte var välkommen tillbaka. Unionen ser händelsen som ett avsked och stämmer byggföretaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr / Colourbox
När kvinnan skulle tillbaka till jobbet efter att ha varit sjukskriven hade en annan person tagit över hennes arbetsuppgifter. Aleksandr / Colourbox

För fyra år sedan blev kontoristen sjukskriven från jobbet. När hon fick veta att hon skulle bli utförsäkrad hörde hon av sig till byggföretaget för att berätta att hon skulle komma tillbaka, men fick inget svar. Dagen efter kom hon till jobbet och ringde sin chef för att berätta att hon var på plats, men fick då svaret att företaget hade gjort en omorganisering och att hennes arbetsuppgifter nu gjordes av en annan anställd.

– Arbetsgivaren har inte rätt att agera på så sätt som gjorts. I det här fallet borde arbetsgivaren ha välkomnat henne tillbaka till jobbet när hon kom tillbaka från sin sjukskriving. Både hennes anställning och hennes arbetsuppgifter fanns kvar men utfördes av annan person med kortare anställningstid och som vikarierat för henne under sjukskrivningen. Det finns ingen laglig grund vare sig för att säga upp eller avskeda vår medlem. Det är helt enkelt ett klassiskt exempel på felaktigt agerande från arbetsgivarens sida. Därutöver har allt skett utan någon förhandling med Unionen, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen, AD.

Läs mer: Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

Unionen kallade till förhandling med företaget men arbetsgivaren dök varken upp eller hörde av sig. Nu stämmer förbudet byggföretaget på sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren att se till att det funkar när man kommer tillbaka från en sjukskrivning?
– Det är en del av det löpande arbetsmiljöarbetet. En skyldighet är också att se till att det finns möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering om det behövs. Om en anställd bedöms vara sjukskriven i minst 60 dagar, så ska arbetsgivaren därutöver som utgångspunkt ta fram en plan för återgång i arbete. Det kanske viktigaste av allt är att arbetsgivaren bör ha löpande kontakt med arbetstagaren och göra upp en plan för hur återgången till arbetslivet ska se ut. I det ingår att lyssna till behov av eventuella anpassningar.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.