Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kom tillbaka från sjukskrivning – hade inget jobb

När kontoristen kom tillbaka efter sin sjukskrivning fick hon veta att en annan anställd tagit över hennes arbetsuppgifter och att hon inte var välkommen tillbaka. Unionen ser händelsen som ett avsked och stämmer byggföretaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr / Colourbox
När kvinnan skulle tillbaka till jobbet efter att ha varit sjukskriven hade en annan person tagit över hennes arbetsuppgifter. Aleksandr / Colourbox

För fyra år sedan blev kontoristen sjukskriven från jobbet. När hon fick veta att hon skulle bli utförsäkrad hörde hon av sig till byggföretaget för att berätta att hon skulle komma tillbaka, men fick inget svar. Dagen efter kom hon till jobbet och ringde sin chef för att berätta att hon var på plats, men fick då svaret att företaget hade gjort en omorganisering och att hennes arbetsuppgifter nu gjordes av en annan anställd.

– Arbetsgivaren har inte rätt att agera på så sätt som gjorts. I det här fallet borde arbetsgivaren ha välkomnat henne tillbaka till jobbet när hon kom tillbaka från sin sjukskriving. Både hennes anställning och hennes arbetsuppgifter fanns kvar men utfördes av annan person med kortare anställningstid och som vikarierat för henne under sjukskrivningen. Det finns ingen laglig grund vare sig för att säga upp eller avskeda vår medlem. Det är helt enkelt ett klassiskt exempel på felaktigt agerande från arbetsgivarens sida. Därutöver har allt skett utan någon förhandling med Unionen, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen, AD.

Läs mer: Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

Unionen kallade till förhandling med företaget men arbetsgivaren dök varken upp eller hörde av sig. Nu stämmer förbudet byggföretaget på sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren att se till att det funkar när man kommer tillbaka från en sjukskrivning?
– Det är en del av det löpande arbetsmiljöarbetet. En skyldighet är också att se till att det finns möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering om det behövs. Om en anställd bedöms vara sjukskriven i minst 60 dagar, så ska arbetsgivaren därutöver som utgångspunkt ta fram en plan för återgång i arbete. Det kanske viktigaste av allt är att arbetsgivaren bör ha löpande kontakt med arbetstagaren och göra upp en plan för hur återgången till arbetslivet ska se ut. I det ingår att lyssna till behov av eventuella anpassningar.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.