Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kom tillbaka från sjukskrivning – hade inget jobb

När kontoristen kom tillbaka efter sin sjukskrivning fick hon veta att en annan anställd tagit över hennes arbetsuppgifter och att hon inte var välkommen tillbaka. Unionen ser händelsen som ett avsked och stämmer byggföretaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2020, kl 11:24
Aleksandr / Colourbox
När kvinnan skulle tillbaka till jobbet efter att ha varit sjukskriven hade en annan person tagit över hennes arbetsuppgifter. Aleksandr / Colourbox

För fyra år sedan blev kontoristen sjukskriven från jobbet. När hon fick veta att hon skulle bli utförsäkrad hörde hon av sig till byggföretaget för att berätta att hon skulle komma tillbaka, men fick inget svar. Dagen efter kom hon till jobbet och ringde sin chef för att berätta att hon var på plats, men fick då svaret att företaget hade gjort en omorganisering och att hennes arbetsuppgifter nu gjordes av en annan anställd.

– Arbetsgivaren har inte rätt att agera på så sätt som gjorts. I det här fallet borde arbetsgivaren ha välkomnat henne tillbaka till jobbet när hon kom tillbaka från sin sjukskriving. Både hennes anställning och hennes arbetsuppgifter fanns kvar men utfördes av annan person med kortare anställningstid och som vikarierat för henne under sjukskrivningen. Det finns ingen laglig grund vare sig för att säga upp eller avskeda vår medlem. Det är helt enkelt ett klassiskt exempel på felaktigt agerande från arbetsgivarens sida. Därutöver har allt skett utan någon förhandling med Unionen, säger Filip Vujcic, som är förbundsjurist och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen, AD.

Läs mer: Unionen vill se enklare regler för sjukskrivna

Unionen kallade till förhandling med företaget men arbetsgivaren dök varken upp eller hörde av sig. Nu stämmer förbudet byggföretaget på sammanlagt 150 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Vilka skyldigheter har arbetsgivaren att se till att det funkar när man kommer tillbaka från en sjukskrivning?
– Det är en del av det löpande arbetsmiljöarbetet. En skyldighet är också att se till att det finns möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering om det behövs. Om en anställd bedöms vara sjukskriven i minst 60 dagar, så ska arbetsgivaren därutöver som utgångspunkt ta fram en plan för återgång i arbete. Det kanske viktigaste av allt är att arbetsgivaren bör ha löpande kontakt med arbetstagaren och göra upp en plan för hur återgången till arbetslivet ska se ut. I det ingår att lyssna till behov av eventuella anpassningar.

Läs mer: Sjukskrivna drabbas när arbetsgivare trotsar ny lag

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.