Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kollega testar coronaanpassat utekontor

Nöden är uppfinningarnas moder - coronapandemin fick ett gäng blivande landskapsarkitekter vid SLU i Uppsala att smälla upp ett ur och skurkontor, där risken för smitta är minimal. Kollegas testpatrull var på plats första dagen och provkörde kontoret.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira / Kollega
En tjattrande gräsand kan distrahera lika mycket som en tjattrande kollega. Johanna Rovira / Kollega

Om den här artikeln tar slut lite abrupt beror det på att testpatrullens datorbatteri lagt av. Vill bara förvarna – här saknas ström. En liten miss av de fem studenter på landskapsarkitektutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som skapat utomhuskontoret med coronasäkerhet i åtanke.

Läs mer: Många fördelar med arbete i det fria

Efter drygt två månaders hemarbete tyckte testpatrullen att det skulle vara lite kul med omväxling, att jobba sida vid sida med andra, om än inte de närmaste kollegorna. Ack vad vi bedrog oss – här är lika tomt på tjänstemän som det förmodligen är på flertalet inomhuskontor nuförtiden. I stället för kollegornas tjatter får vi hålla till godo med två gräsänder som kväker lite ängsligt i strandkanten.

Men den största fadäsen är avsaknad av kaffemaskin – den viktigaste faciliteten på ett modernt kontor och den vi saknar mest i förskingringen. Den viktiga detaljen har de blivande landskapsarkitekterna olyckligtvis förbisett. Liksom internetuppkoppling och små antiseptiska våtservetter för att torka bort efterlämnade hudpartiklar och virus.


Lena Blom och Ellen Ekdahl, som båda jobbar med fastighetsförvaltning, skulle kunna tänka sig att jobba i ur och skurkontoret några timmar. Mer går ju inte eftersom det saknas ström, konstaterar de.

En vaktmästare eller en supportperson hade också varit bra om arkitekterna tänkt på att utrusta sitt kontor med. Men i övrigt får utomhuskontoret högt betyg av en entusiastisk testpatrull.

Läge: Fem K av fem möjliga. Svindlande vackert med Fyrisån på ena sidan och lummiga träd på andra och som tak. Möjligtvis minus för en tennisbana som skymmer utsikten lite, det kan dock vara en förmån för den som gillar tennis och har en friskvårdstimme att utnyttja.

Klimat: Fem av fem igen. Inget inomhuskontor med klimatanläggning kan komma i närheten av denna perfekta temperatur. Skugga och en sval bris som sveper genom kontorsytorna. Doft av blommor, sjövatten, nyklippt gräs på det gör arbetsklimatet perfekt.  

Ergonomi: Tre K. Det saknas visserligen höj och sänkbara bord, men finns två bord att stå och jobba vid.

Inredning: Fyra K. Insynsskydden, eller om de möjligtvis är vindskydd, är ganska ineffektiva men charmiga i sin enkelhet. En loungesoffa i trä vid vattenbrynet kompletterar kontoret. Dessutom kan man sitta och dingla med benen i några björkgrenar som försetts med dynor av rep. Alla möbler är utformade i material som ska harmonisera med omgivningen.

Buller/ljud: Tre K. Det händer saker runt om kontoret hela tiden. Man blir distraherad av puttrande båtar, hurtiga cyklister, ett gäng hänsynslösa frisbeespelare, förälskade koltrastar och folk som tror att det går an att ha picknick precis utanför. Ungefär lika svårt att koncentrera sig på jobbet som i ett vanligt kontorslandskap med andra ord.

Säkerhet: Tre K. Man bör nog inte lämna datorn framme när man går på lunch, eftersom vem som helst kan trava in och sno den. Kanske är det coronasäkert med arbetsytor på rejält avstånd till varandra, men risken för att bli biten av en insekt eller få en frisbee i huvudet är överhängande.

Städning: Två K. Under all kritik. Trots att kontoret bara varit öppet en dag finns det ketchuprester och fågelbajs på några av borden. Å andra sidan täcks eventuellt damm och smuts av en grön mjuk gräsmatta beströdd med tusenstjärnor.

Faciliteter: Tre K. Nog kan det räknas som en facilitet att ha tillgång till svalkande vatten att doppa sig i en riktigt varm försommardag? Att det sedan inte finns några toaletter i närheten kan vara ett aber, men framför allt är det avsaknaden av kaffemaskin som sänker betyget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.