Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nätverka digitalt - så gör du

Digitala nätverksträffar kan i coronatider vara vägen till ett nytt jobb. Martina Brand är nätverksproffs och ger sina bästa tips för hur du bygger ett digitalt nätverk.
Publicerad
Digitalt nätverkande har fördelen att folk från hela landet kan delta och att mötena blir effektiva eftersom man slipper resa. Fysiska möten har fler dimensioner, men en del människor känner sig mer bekväma framför skärmen än att träffas i verkliga livet. Illustration: Valero Duval

Jobbar du hemma på grund av corona? Känner du dig isolerad och dränerad på energi? Då kan digitala nätverksträffar vara något för dig.

– Människan är ett flockdjur. Vi har ett inbyggt grundbehov av att träffas och umgås med andra, säger Martina Brandt, som arbetar med nätverk sedan tio år tillbaka.

Martina Brandt inriktar sig på tjänstemän inom kommunikation och marknad i olika branscher. Innan corona bröt ut ledde hon grupper där max 16 deltagare träffades fysiskt sex gånger under ett år. Varje möte varade i runt tre timmar.

Men när pandemin kom blev behovet av att ses på annat sätt än fysiskt uppenbart. Via Linkedin – det är oftast där hon hittar sina deltagare – undersökte hon intresset.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

– Jag satte maxantal till åtta deltagare, sex träffar på fyra månader och där varje träff skulle vara i en och en halv timme. Intresset var stort och snart bildade jag det första digitala nätverket.

Hon berättar hur en digital träff kan se ut:

– Jag brukar inleda första träffen med att ställa en fråga till varje deltagare och i samband med det får var och en presentera sig själv och berätta vad man arbetar med.

Martina Brandts nätverksträffar har oftast ett specifikt tema.

– Det kan vara en frågeställning, en trendspaning eller allmänna diskussioner kring ett visst ämne. Det kan också vara en fråga som dyker upp under en träff och som vi beslutar oss för att diskutera nästkommande gång. Mötets innehåll är inte ristat i sten, det finns utrymme för improvisation.

Det finns flera fördelar med att träffas digitalt

För att sätta ihop en bra nätverksgrupp krävs research. Martina brukar förintervjua deltagarna och frågar då vad de har för förhoppningar på nätverkandet och vad de själva skulle kunna bidra med för erfarenheter. Det sistnämnda är en fråga som är väldigt viktig för att gruppen ska bli så intressant och givande som möjligt för alla deltagare.

– Jag matchar ihop folk med liknande yrken fast från olika branscher. Matchningarna grundar sig i förintervjuerna, men jag går även på min magkänsla.

Martina menar att nätverkandet i dag ofta är nyckeln till nya karriärmöjligheter. Inte bara genom att man skapar nya kontakter utan att det även kan väcka en lust till att byta bransch. Och det är inte den enda fördelen med att nätverka.

– Genom att träffa andra i liknande situation får man perspektiv på deras utmaningar och kan då bolla olika problem, eventuella lösningar och frågeställningar som finns i yrket.

Läs mer: Så blir du headhuntad

Precis som i verkliga livet finns det även på nätet en deltagare som pratar och hörs mer än andra.

– Det är en av mina utmaningar som nätverksledare – att se till att alla får prata lika mycket. En metod jag brukar använda är att dela in deltagarna i mindre grupper. Det brukar också vara ett bra sätt att lära känna varandra lite bättre.

Martina Brandt har nu varit ledare för ett antal digitala nätverksträffar och hon har redan beslutat sig för att fortsätta med konceptet, även när pandemin är över.

– Jag kommer inte att överge mina fysiska träffar, men har märkt att det finns flera fördelar med att träffas digitalt. På de digitala träffarna kan folk från hela Sverige delta och mötena är mer effektiva eftersom man slipper resvägen.

Läs mer: Så fixar du ett jobb du trivs med

Vissa deltagare har också berättat att de känner sig mer avslappnade hemma framför datorn än vid fysiska möten.

– Sedan kan man ju även mixa digitala träffar med enstaka IRL-möten. Det tror jag många uppskattar.
 

NÄTVERKSDELTAGARNA

KRISTINA BACKLUND, Stockholm, Head of creative på Trustly
”Jag gillar det nya digitala arbetslivet och tycker att man på digitala nätverksträffar fokuserar bättre på frågorna och mindre på positioneringen inom gruppen.

Fysiska möten är värdefulla och kan inte ersättas av digitala möten, men det är inte säkert att just nätverkandet lider av att vara digitalt. Jag tror nämligen att man dömer andra utifrån deras sociala förmåga och utseende alldeles för mycket när man ses fysiskt. Jag tycker att digitalt nätverkande är mer inkluderande och mindre fördomsfullt.

Min syn på nätverkandet är att det är en långtidsinvestering. Nyttan för mig är inspirationen jag får från de andra deltagarna. Jag har inte varit fokuserad på att få ut något konkret av de andra utan har försökt att möta dem och delta med ett öppet sinne. Förhoppningsvis har de fått en bra bild av mig, och skulle någon rekommendera mig framöver för ett uppdrag, då är det jätteroligt. Men, jag tror inte man ska nätverka för att få något konkret.

Mina bästa tips för de som vill nätverka är att bidra med sig själv och bjussa på sina framgångar likväl som sina misslyckanden. Samtidigt bör du vara intresserad av att lyssna på andra, och vara nyfiken på människor som kan ha helt andra perspektiv och åsikter än dina egna.”

JENNY AXÄLL, Järfälla, senior kommunikationsansvarig på ICA Sverige
”Det digitala nätverkandet ökade i samband med corona. På min arbetsplats har vi numera såväl workshops, som fika och AW:s online. Jag är även med i nätverk där vi har gemensamma frågor samtidigt som vi inte känner varandra sedan tidigare.

Fördelen med digitala nätverk är att du kan ge nätverket all mötestid du avsatt och slipper kringtid med resor fram och tillbaka.

En annan fördel är att du enkelt kan dokumentera allt utan att det känns konstlat. Dessutom är det coronasäkert, du slipper ta en risk när du träffar de andra.

Nackdelen är naturligtvis att man inte träffas just IRL. Att ses IRL knyter band och gör att du upplever den andra personen på ett annat sätt. Men i jämförelse med att inte nätverka alls fungerar detta förvånansvärt väl.

Vi är flera som har hörts vid sidan om träffarna för att vi uppskattar vårt utbyte. Vi kommer troligen fortsätta träffas digitalt och fysiskt även efter att det formella nätverket är slut. Nätverkandet ger inspiration, klokskaper, utbyte samt uppslag till nya samarbeten.”

LENA GRÖNKWIST, Linköping, marknadskommunikatör på Tekniska Verken
”Jag började nätverka för ungefär fem år sedan tack vare ett tips från min medlemsorganisation. Nätverkandet är väldigt givande med bra föreläsare som inspiration och jag får också möjlighet att ställa frågor till andra inom min yrkesgrupp.

Fördelen med digitalt nätverkande är att vi som inte bor i Stockholm slipper resorna. Och speciellt i dessa tider då resor kan innebära smittorisk.

Men jag tycker också att det finns en utmaning med att bara se varandra i en liten ruta och ändå få ut något av vår träff. Upplägget är ju att vi ska prata med varandra och kanske utbyta utmaningar och erfarenheter. Det blir svårare digitalt.

Men framförallt är nätverket ett bra sätt att själv få lite insikt om vilka utmaningar som många av oss har, få energi, pepp och inspiration. Att jag kan känna att jag faktiskt gör en massa bra saker och att vi har liknande utmaningar, de flesta av oss.”

Läs mer: Andreas fick nytt jobb på 11 dagar

Text: Katarina Markiewicz

NÄTVERKSPROFFSETS 3 BÄSTA TIPS

1. Specifika branschnätverk kan du hitta på Linkedin, sociala medier, via en branschförening, medlemsorganisation eller genom att besöka branschmässor.

2. Innan du anmäler dig: Fundera över vad du själv kan erbjuda nätverket, inte bara vad du själv kan få ut av det.

3. Glöm inte att genom att delta i ett nätverk bygger du ditt eget varumärke. Avsätt tid och engagemang. Våga dela med dig av dina erfarenheter. Våga vara personlig. Intressera dig för andra och ställ frågor. Det gör dig också mer intressant.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.