Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Sätt stopp för energitjuven!

Känns det som kollegan suger musten ur dig? Risken är att du råkat ut för en energitjuv, som njuter av att göra dig orkeslös.
Anita Täpp Publicerad

Det är möte på jobbet. Du har lagt fram en idé som hela arbetsgruppen verkar gilla. Tills en kollega, som hittills suttit tyst, protesterar högljutt. Han lägger snabbt fram ett annat förslag och argumenterar intensivt och bestämt för det. När en arbetskamrat ifrågasätter det nya förslaget möts hon av aggressivitet, när en annan ställer en kritisk fråga blir denne helt ignorerad.

Den nyss avslappnade stämningen är som bortblåst och ingen vågar längre opponera sig mot din kollegas förslag. Att det egentligen är ditt, som du förkastade sedan han idiotförklarat idén i kaffehörnan för några dagar sedan, tycks han helt ha glömt bort. Och du säger ingenting, för att inte verka småsint eller grälsjuk. Men känner dig djupt kränkt och sårad efteråt.

Känns mönstret igen? Då är risken stor att du råkat ut för en energitjuv, menar psykoterapeuten Ingalill Roos som skrivit en bok på temat. Hon hävdar att dessa energitjuvar, som får en energikick av att förminska andra, finns på de flesta arbetsplatser.

– När jag skrev boken för några år sedan kunde jag aldrig drömma om att jag skulle bli kontaktad av så många med det här problemet, säger hon.

Men vad är då en energitjuv?

Ingalill Roos förklarar att det normala är att vi både tar och ger energi i en relation. Där finns en ömsesidighet där vi båda lyssnar och visar respekt för varandra, så att båda blir glada och nöjda.

Om man har med en energitjuv att göra saknas det samspelet. I stället för att bli behandlad med respekt blir man ständigt kritiserad, nonchalerad och dominerad, vilket leder till att man kan bli trött, förvirrad och ledsen och tappar sin arbetsglädje på sikt.

I grunden handlar energitjuvens agerande om ett maktbeteende, där hon eller han vill förminska någon annan för att komma i överläge.

Ett sätt kan vara att ständigt ge dig små nålstick, som att hela tiden undra om du verkligen tycker du passar i den frisyr du har. Ett annat är att bli aggressiv och aldrig ge sig så fort ni diskuterar något.

En energitjuv njuter också av att obstruera och säga nej, vill göra allt på sina villkor och nonchalerar det du säger.

Han eller hon vill alltid ha sista ordet, intar försvarsställning och ser inte sin skuld i en konflikt.

Energitjuven kan också vara uppfylld av avundsjuka och missunnsamhet och ger då aldrig beröm. Att stjäla idéer och presentera dem som sina är inget som ger samvetskval.

– En energitjuv kan också styra genom att ständigt sura om han eller hon inte får som den vill. Och en sur kollega kan vara så skuldbeläggande för många att de då ger sig, säger Ingalill Roos.

Varför blir en del energitjuvar?
– I grunden handlar det om att det hänt något i ens uppväxt som man inte bearbetat.  Man kan ha en mängd obearbetad ilska inom sig som man inte orkat ta itu med. Och någonstans på vägen har man kommit på att man överför den frustration man känner på någon annan, genom att förminska den, så känner man själv en lättnad och får en energikick.

– Medan de som energitjuven tar kraft från blir trötta, handlingsförlamade och dränerade på energi. Och i värsta fall utbrända, säger Ingalill Roos.

Vad kan chefen göra om man har en energitjuv på arbetsplatsen?
– I och med att den här problematiken brukar ligga lite under ytan och energitjuven också ofta kan vara en trevlig och karismatisk person kan det vara svårt för chefen att hantera sånt här. Då är det bättre att ta hjälp av en expert utifrån.

Om det i stället är chefen som är energitjuven är det bättre att byta arbetsplats i stället för att vara kvar och kämpa, menar Ingalill Roos.

– Hon eller han kommer ändå aldrig att se sina egna fel och förstå vad du pratar om.

Går det inte att förändra en energitjuv?
– Normalt kan man ju inte göra en annan människa illa utan att reagera, men energitjuven kan inte sätta sig in i hur andra människor känner och leva sig in i deras situation. De är stora egocentriker som alltid lägger över skulden på andra.

Energitjuv

Tecken på att du har en energitjuv på jobbet:

  • Du blir ofta trött, nedstämd och förlorar arbetsglädjen när du möter kollegan.
  • Du blir inte lyssnad på eller får några följdfrågor, han eller hon talar hela tiden förbi dig.
  • Du gör aldrig rätt i personens ögon.
  • Dina förslag går aldrig igenom.
  • Du blir ofta kritiserad av kollegan och känner dig orättvist behandlad men når, trots upprepade försök, inte fram när du försöker diskutera saken.
  • Kollegan tycks njuta av att vara motvalls så ofta som möjligt.
  • Hon eller han tycks också njuta av att hävda sig i alla lägen och vara den som bestämmer.

Så kan energitjuven få dig att må:

  • Du blir förvirrad och tror du har gjort fel var på din självbild förändras successivt.
  • Du känner dig nedstämd och ledsen.
  • Du blir utmattad.

  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Chef: Så hanterar du skitsnack – varningssignalerna

Skitsnack på jobbet kan rasera tillit och ge osäkra medarbetare. Så här upptäcker och stoppar du som ledare och chef negativt skitsnack.
David Österberg Publicerad 15 oktober 2026, kl 06:00
Stopptecken och stopphand
Som chef finns det mycket att göra för att stoppa skitsnack på jobbet. Colourbox

Ofta uppstår skitsnack när folk är osäkra på vad som händer eller gäller, enligt Alexandra Thomas, psykolog och ledarskapsutvecklare. 

Alexandra Thomas
Eva Björklund

– Brist på tydlig information och beslut, orättvis behandling eller favorisering är på olika sätt tecken på brister i ledarskapet. Irritation, hög arbetsbelastning, rädsla och ouppklarade konflikter kan leda till att man hellre pratar om personen i stället för med personen. 

– Vid omorganisationer, uppsägningar eller större förändringar kan det bli särskilt tydligt, säger hon.

Tips och råd för chefer 

Här är några varningssignaler Alexandra Thomas anser att man som ledare och chef ska ta på allvar. Hon ger också råd om hur du hanterar negativt skitsnack.

Tidiga varningssignaler 

  • Medarbetare känner behov av för- och avstämningsmöten där vissa personer inte är involverade.
  • Medarbetare vågar inte ta upp saker direkt på möten.
  • Medarbetare går till chefen för att klaga på en kollega i stället för att kommunicera direkt med kollegan.

Vanliga misstag 

  • Du tar över hela ansvaret och låter inte medarbetarna lära sig att ta hand om problemet på ett konstruktivt sätt.
  • Du faller själv in i skitsnacket och tar parti för en åsikt eller part.

Låt konflikter kommer upp till ytan

  • Undvik tvetydig kommunikation. Kommunicera vad du tycker och var du står i en viss fråga. Det öppnar för att andra kan känna sig trygga att göra likadant.
  • Bestraffa inte misstag. Titta på olika händelseförlopp för att ta reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra.

Då bör du ingripa

  • Om du upplever att teammedlemmarna sitter tysta, eller att det bara är några få tongivande personer i gruppen som pratar. Lyft problemet när alla är närvarande.
  • Om skitsnacket gränsar till förtal eller personangrepp.

Så ingriper du

  • Fråga om medarbetaren har tagit upp problemet med personen. Om inte, föreslå att det görs och ställ sedan öppna frågor om vilka lösningar medarbetaren själv ser på problemet.
  • Försök att skapa förståelse för var skavet ligger och vad det faktiskt består av. Handlar det om ett missförstånd eller helt enkelt att man inte gillar sin kollega?
Jobbrelationer

Separationen tvingade Marcus att byta jobb

Marcus Linder levde rallarliv som hissmontör. Efter en separation tvingades han säga upp sig för att bli den pappa han ville vara. Men nystarten blev tuff.
David Österberg Publicerad 30 september 2026, kl 06:00
Marcus Linder jobbar som besiktningsingenjör. Står i Kiwa-märkta arbetskläder och skyddshjälm framför en hjullastare i en mörk bergtäkt.
Marcus Linder bytte från hissmontör till besiktningsingenjör efter en separation. Det nya jobbet är lättare att kombinera med papparollen. Johanna Fond

Marcus Linder älskade livet som hissmontör. Majoriteten av veckans dagar tillbringade han på fältet och han sov oftare i en hotellsäng än i sin egen. Men för fyra år sedan blev Marcus pappa, och ett halvår senare var separationen ett faktum. 

– Det var tufft, konstaterar Marcus. 

Efter separationen blev det uppenbart att det skulle bli svårt att få ihop arbetslivet med pappalivet. 

– Jag reste hela tiden och var nästan alltid borta måndag till torsdag. Jag trivdes väldigt bra med det, jag träffade mycket folk och jobbet var kreativt med mycket problemlösning. Men som pappa kunde jag inte fortsätta med det. 

Yrkesbytet blev en tuff omställning  

Marcus Linder började leta efter något annat och fick kontakt med besiktningsföretaget Kiwa. Företaget utför bland annat besiktningar och certifieringar i allt från byggindustrin till fastigheter och jordbruk. Anställningen inleddes med flera utbildningar – och den första tiden blev tuff. 

– Jag har alltid velat ha barn och var jätteglad för att jag hade blivit pappa. På det viset var det inget svårt val att byta yrke. Men det var otroligt omvälvande till en början. Jag var duktig på mitt förra jobb och det var en del av min identitet. Nu skulle jag plötsligt plugga föreskrifter och kom hem och kände att jag inte hade gjort någon nytta. 

Nya jobbet går att kombinera med pappalivet 

Men till slut, med fint stöd från de nya kollegorna, kom han in i jobbet och nu är han ute på fältet igen. 

– Som besiktningsingenjör hamnar man i väldigt häftiga miljöer; allt från gruvor till vindkraftverk. Ju längre jag jobbar med det här, desto mer trivs jag. Jag kan fortfarande sakna delar av mitt förra jobb, men jag saknar inte livet utan barn. 

Det bästa av allt är att jobbet går så bra att kombinera med livet som pappa. 

– Det blir en del resor även nu, men jag har stor frihet att planera själv. Bortajobb kan jag lägga under de veckor som jag inte har min dotter. Livet föll på plats till slut. 

Jobbrelationer

Psykologen: ”Så hanterar du jobbet under en skilsmässa”

Berätta för chef och kollegor – och använd inte jobbet som ett sätt att hantera ångest. Här är psykologen Caroline Erkers tips för att ta dig ur skilsmässan helskinnad.
David Österberg Publicerad 29 september 2026, kl 06:30
Psykologen Caroline Erkers bredvid en bild av ett samtal mellan två personer, där den ena bär uniform.
Psykologen Caroline Erkers råder den som går igenom en skilsmässa att informera chefen om arbetet påverkas, men att sätta gränser för vad som delas med kollegorna. Colourbox/Pressbild

– En skilsmässa är väldigt tuff, pågår länge och kan dessutom vara väldigt byråkratisk, säger Caroline Erkers, psykolog och grundare av mottagningen Svea KBT. 

Hon berättar att det för många kan vara jobbigast när man börjar tänka tanken att man inte längre vill leva ihop med sin partner.  

– Det väcker många frågor: Ska jag ge upp det liv jag har byggt? Måste jag flytta till en etta? Ska jag bara träffa mina barn varannan vecka? Den här perioden kan vara allt från några månader till några år. När man väl har fattat beslutet tycker många att det känns lättare.

Berätta för chefen om skilsmässan

Enligt Caroline Erkers påverkar en skilsmässa jobbet mycket, och hennes råd är att berätta för sin chef om separationen.   

– Jag förstår att en del inte vill prata om sitt privatliv på jobbet, men det blir tungt att låtsas som att allt är bra när det inte är det. 

Ska man berätta för sina kollegor? 

– Om man brukar dela sin vardag med sina kollegor, så tycker jag att man ska göra det. Men man kan ju också berätta utan att berätta allt. Man kan nöja sig med att säga att man går igenom mycket i privatlivet och kanske inte kan fokusera fullt ut just nu. 

För det gäller också att dela på en lagom nivå.  

– Alla uppskattar kanske inte att alla lunchraster ägnas åt en persons skilsmässa. Dessutom riskerar man att förgifta den trygga zon som jobbet kan vara om man hela tiden pratar om sin skilsmässa även där. Om man behöver prata, vilket man gör, rekommenderar jag en psykolog. Då kan man få strategier att använda sig av som man inte kan få från kollegor eller vänner.

Svenska skilsmässor i siffror

Antal skilsmässor 2025: 21 561

Äktenskapens medellängd vid skilsmässa: 12,8 år

Vanligaste åldern att skilja sig: 40-44 år

Så många har skilt sig sex gånger eller mer: 262 personer 

Vanligaste skilsmässomånaden: oktober

Jobbet kan bli en frizon under skilsmässan 

En del av dem som skiljer sig kan behöva söka vård och även bli sjukskrivna. För den som mår riktigt dåligt kan sjukskrivning på heltid vara rätt om tiden används till sådant som får en att må bättre, som att träna eller umgås med vänner, menar Caroline Erkers. 

– Men min rekommendation brukar vara sjukskrivning på deltid. Annars finns risken att skilsmässan blir hela ens liv. I bästa fall kan jobbet bli en frizon där man för en stund kan tänka på något annat.

Använd inte jobbet för att fly från ångesten

Efter en skilsmässa ställer många med barn om till varannan-veckas-liv. För vissa passar det att jobba lite mer de veckor man inte har barnen och tvärtom, om arbetsgivaren godkänner det. Men det gäller att se upp, tycker Caroline Erkers. 

– När man väl har landat i alla förändringar kan det, om möjligheten finns, vara bra att jobba lite mer varannan vecka och lite mindre varannan. Men man ska också skilja på lustdrivet och ångestdrivet arbete. Om det är så att du stannar länge på jobbet för att du inte vill gå hem till en tom lägenhet har du ett problem. Då lär du dig inte att hantera din ångest.

Psykologens råd när du skiljer dig

  • Berätta för chefen om situationen påverkar ditt arbete.
  • Dela med kollegorna på en nivå som känns trygg och rimlig.
  • Sök professionellt samtalsstöd om du behöver mer hjälp än kollegor och vänner kan ge.
  • Låt gärna jobbet vara en stabil punkt i vardagen.
  • Var uppmärksam på om du arbetar mer för att slippa jobbiga känslor.
  • Diskutera din arbetssituation med arbetsgivaren om familjelivet förändras.

    Källa: Caroline Erkers