Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så säger du förlåt på jobbet

Ett förlåt kan sägas på tusen sätt men ändå kan det vara så svårt. För det är en konst att kunna be om ursäkt – på riktigt. Men den går att lära sig. Här får du tipsen om hur du säger förlåt nästa gång du förargar en kollega.
Petra Rendik Publicerad
Kollega
Sorry Seems to Be the Hardest Word ... Kollega

Vi kan alla göra fel. Eller vi gör fel, vi är ju bara människor. Ord och handling kan såra, i vardagslivet men också där vi strävar efter att vara professionella, på jobbet. Det kan vara något till synes banalt, som ett risigt skämt på fikarasten eller att du glömt kollegans 50-årsdag. Det kan också vara något som känns värre, ett utbrott på mötet, mejl som skickats fel eller en missad deadline som påverkar hela arbetsteamet.

Läs också: Branscherna där man bråkar mest

Men det fiffiga med att göra fel är att det går att göra om och göra rätt. Hur då? Jo, genom att börja med att säga förlåt. På riktigt.

1. Säg förlåt så tydligt och rakt du kan. Linda inte in och ge en massa förklaringar.

2. Låt ursäkten landa hos mottagaren och lyssna på dennes reaktion.

3. Bekräfta att du förstår att hon eller han blev ledsen, kränkt eller arg. Håll inte på att ursäkta dig.

4. Säg att det inte ska upprepas och att du vill gottgöra. Om du inte vet hur, fråga.

5. Ta ansvar för att du klantat dig. Säg inte ”jag är ledsen för att mitt agerande gjorde dig upprörd” utan säg ”jag är ledsen för att jag gjorde så där”.

6. Be om ursäkt så snart du kan, vänta inte för länge. Det blir bara jobbigare för alla.

7. Om det är en enstaka händelse du behöver be om ursäkt för, inte en större konflikt som eskalerat och pågått en tid, fokusera på den och inte något som hände för tre år sedan.

Läs mer: Konflikt på kontoret?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.