Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så funkar kroppsspråket

Ögonkontakt är bra och armarna i kors är dåligt – nej, riktigt så enkelt är det inte att tolka kroppens språk. En mängd faktorer väger in och din kropp säger mer än tusen ord.
Publicerad
Illustration: Mattias Käll

Kroppsspråk, kroppskommunikation, är enligt Nationalencyklopedin de kroppsrörelser som människan använder utöver tal och skrift för att förmedla information.

Powerpositionen

Testosteronhalten ökar (med upp till 20 procent!) och stresshormonet kortisol minskar om du ställer om du tar större fysisk plats. Ställ dig i en powerposition: rak i ryggen, bredbent med händerna i luften eller i midjan. Då minskar också stresshormonet kortisol.

Tänk på hållningen!

Redan på 20 meters håll ser vi hållningen. En som går rak i ryggen och inte stryker längs väggen väcker positiva tankebanor, på samma sätt som ett leende eller att se folk i ögonen. Hållningen kommunicerar inte bara till omgivningen utan även till din egen hjärna. Om vi sjunker ihop så väcks negativa tankebanor.

Upp med mungiporna!

Det ligger mycket i talesättet. Om du ler så blir du gladare. Till och med om du inte ens är glad. Stoppar men en penna vågrätt mellan läpparna så frigörs serotonin, en substans som signalerar välbefinnande.

Här är kardan!

Personer med ett fast handslag anses ha större social kompetens, vara mer utåtriktade och är därmed mer anställningsbara.

Spotlighteffekten

Vi tror alltid att alla tittar på oss, men det är en överskattning. Det flesta är väldigt upptagna med att iaktta sig själva. Men den ordlösa kommunikationen förbättras avsevärt om du blir uppmärksam på den andre. Vi älskar dem som fokuserar på oss.

Öppna handflator = öppen person

Framsidan är vår sårbaraste del. Om vi försöker skydda den genom att röra händerna framför kroppen eller genom att hålla exempelvis en mugg framför så distanserar vi oss. Om vi håller händerna vid sidan av kroppen eller håller upp handflatorna så uppfattas vi som betydligt mer säkra – eftersom vi då vågar blotta oss. Att visa handryggen är mer auktoritärt.

Kyrktaket utstrålar auktoritet

Att hålla händerna uppåt med fingertopparna mot varandra, som ett kyrktak, är ett säkert sätt att utstråla auktoritet. Används flitigt av läkare och politiker.

Skapa samhörighet med beröring

Små lätta beröringar är ett jättebra smörjmedel. Det sänker halterna av stresshormonet kortisol och är bra både i jobbsammanhang och privat. Det skapar en stark positiv minneslänk. Nästa gång man tar i personen associerar hjärnan det med känslan av att vara glad.

Bästa tillfället att ta i någon är nära alla skrattar och är på bra humör. Man kan till exempel lägga handen på någons överarm eller fingra på någons underarm samtidigt som man pekar åt ett annat håll, för att inte lägga fokus på beröringen.

Värme

Att lägga huvudet på sned och/eller luta dig framåt är ett sätt att visa intresse.
Å andra sidan, den som inte rör så mycket på händerna eller på ansiktsmusklerna framstår lätt som kall och analytisk.

 

Så läser du av kroppspråk

1. Var uppmärksam – så att du inte missar information.

2. Identifiera personens vanliga agerande – hur livlig eller uttrycksfull är personen rent generellt? Då blir det lättare att tolka kroppsspråket i stunden. Avviker det?

3. Bedöm gester i ett sammanhang – inte som isolerade företeelser. Det är nästan alltid ett misstag att dra för stora växlar på enskilda händelser.

4. Se sammanhanget – är det kallt i rummet är det kanske inte en försvarsposition att sitta med korsade armar.

5. Fokusera inte bara på en grej – oftast är ett kluster av rörelser och beteenden som samverkar i en given situation. (Ibland kan dock en ensam gest ha betydelse.)

 

Källor: Angela Ahola, psykologiforskare som skrivit boken Konsten att göra intryck (Natur & Kultur) samt Henrik Fexeus, mentalist och expert på ordlös kommunikation.

Läs mer: Så blir du en säker talare

Cajsa Högberg

Att spegla varandra

Det mest effektiva sättet att påverka någon annans känsla är genom spegling. Det är lätt att omedvetet påverkas av den andres kroppsposition, gester och mimik. Gör man det medvetet kan det vara ett sätt att stärka banden och skapa en positiv känsla.

Det räcker med 30 sekunder för att spegla varandra och uppleva att man har mer gemensamt än om man inte speglar varandra.

När forskare lät två personer ha samma kroppsspråk under en halv minut bröts en osynlig barriär. Försökspersonerna upplevde att de hade mycket att prata om och att de hade roligt ihop.

NÄR DU SKA FÖRHANDLA
- ska du hålla koll på de här tecknen: 

Intresse – vidgade pupiller. Långa och återkommande blickar på det som anses intressant. Nickningar och ögonkontakt. Öppen, framåtlutad hållning. Öppna gester. Att stå upp visar självförtroende.

Ointresse – sammanpressade läppar, sänkta ögonbryn och spända käkar. Bortvänt huvud. Leende som bara involverar munnen. Korsade ben eller ben riktade åt ett annat håll än den som talar. Bakåtlutad kroppshållning, armarna bakom nacken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Separationen tvingade Marcus att byta jobb

Marcus Linder levde rallarliv som hissmontör. Efter en separation tvingades han säga upp sig för att bli den pappa han ville vara. Men nystarten blev tuff.
David Österberg Publicerad 30 september 2026, kl 06:00
Marcus Linder jobbar som besiktningsingenjör. Står i Kiwa-märkta arbetskläder och skyddshjälm framför en hjullastare i en mörk bergtäkt.
Marcus Linder bytte från hissmontör till besiktningsingenjör efter en separation. Det nya jobbet är lättare att kombinera med papparollen. Johanna Fond

Marcus Linder älskade livet som hissmontör. Majoriteten av veckans dagar tillbringade han på fältet och han sov oftare i en hotellsäng än i sin egen. Men för fyra år sedan blev Marcus pappa, och ett halvår senare var separationen ett faktum. 

– Det var tufft, konstaterar Marcus. 

Efter separationen blev det uppenbart att det skulle bli svårt att få ihop arbetslivet med pappalivet. 

– Jag reste hela tiden och var nästan alltid borta måndag till torsdag. Jag trivdes väldigt bra med det, jag träffade mycket folk och jobbet var kreativt med mycket problemlösning. Men som pappa kunde jag inte fortsätta med det. 

Yrkesbytet blev en tuff omställning  

Marcus Linder började leta efter något annat och fick kontakt med besiktningsföretaget Kiwa. Företaget utför bland annat besiktningar och certifieringar i allt från byggindustrin till fastigheter och jordbruk. Anställningen inleddes med flera utbildningar – och den första tiden blev tuff. 

– Jag har alltid velat ha barn och var jätteglad för att jag hade blivit pappa. På det viset var det inget svårt val att byta yrke. Men det var otroligt omvälvande till en början. Jag var duktig på mitt förra jobb och det var en del av min identitet. Nu skulle jag plötsligt plugga föreskrifter och kom hem och kände att jag inte hade gjort någon nytta. 

Nya jobbet går att kombinera med pappalivet 

Men till slut, med fint stöd från de nya kollegorna, kom han in i jobbet och nu är han ute på fältet igen. 

– Som besiktningsingenjör hamnar man i väldigt häftiga miljöer; allt från gruvor till vindkraftverk. Ju längre jag jobbar med det här, desto mer trivs jag. Jag kan fortfarande sakna delar av mitt förra jobb, men jag saknar inte livet utan barn. 

Det bästa av allt är att jobbet går så bra att kombinera med livet som pappa. 

– Det blir en del resor även nu, men jag har stor frihet att planera själv. Bortajobb kan jag lägga under de veckor som jag inte har min dotter. Livet föll på plats till slut. 

Jobbrelationer

Psykologen: ”Så hanterar du jobbet under en skilsmässa”

Berätta för chef och kollegor – och använd inte jobbet som ett sätt att hantera ångest. Här är psykologen Caroline Erkers tips för att ta dig ur skilsmässan helskinnad.
David Österberg Publicerad 29 september 2026, kl 06:30
Psykologen Caroline Erkers bredvid en bild av ett samtal mellan två personer, där den ena bär uniform.
Psykologen Caroline Erkers råder den som går igenom en skilsmässa att informera chefen om arbetet påverkas, men att sätta gränser för vad som delas med kollegorna. Colourbox/Pressbild

– En skilsmässa är väldigt tuff, pågår länge och kan dessutom vara väldigt byråkratisk, säger Caroline Erkers, psykolog och grundare av mottagningen Svea KBT. 

Hon berättar att det för många kan vara jobbigast när man börjar tänka tanken att man inte längre vill leva ihop med sin partner.  

– Det väcker många frågor: Ska jag ge upp det liv jag har byggt? Måste jag flytta till en etta? Ska jag bara träffa mina barn varannan vecka? Den här perioden kan vara allt från några månader till några år. När man väl har fattat beslutet tycker många att det känns lättare.

Berätta för chefen om skilsmässan

Enligt Caroline Erkers påverkar en skilsmässa jobbet mycket, och hennes råd är att berätta för sin chef om separationen.   

– Jag förstår att en del inte vill prata om sitt privatliv på jobbet, men det blir tungt att låtsas som att allt är bra när det inte är det. 

Ska man berätta för sina kollegor? 

– Om man brukar dela sin vardag med sina kollegor, så tycker jag att man ska göra det. Men man kan ju också berätta utan att berätta allt. Man kan nöja sig med att säga att man går igenom mycket i privatlivet och kanske inte kan fokusera fullt ut just nu. 

För det gäller också att dela på en lagom nivå.  

– Alla uppskattar kanske inte att alla lunchraster ägnas åt en persons skilsmässa. Dessutom riskerar man att förgifta den trygga zon som jobbet kan vara om man hela tiden pratar om sin skilsmässa även där. Om man behöver prata, vilket man gör, rekommenderar jag en psykolog. Då kan man få strategier att använda sig av som man inte kan få från kollegor eller vänner.

Svenska skilsmässor i siffror

Antal skilsmässor 2025: 21 561

Äktenskapens medellängd vid skilsmässa: 12,8 år

Vanligaste åldern att skilja sig: 40-44 år

Så många har skilt sig sex gånger eller mer: 262 personer 

Vanligaste skilsmässomånaden: oktober

Jobbet kan bli en frizon under skilsmässan 

En del av dem som skiljer sig kan behöva söka vård och även bli sjukskrivna. För den som mår riktigt dåligt kan sjukskrivning på heltid vara rätt om tiden används till sådant som får en att må bättre, som att träna eller umgås med vänner, menar Caroline Erkers. 

– Men min rekommendation brukar vara sjukskrivning på deltid. Annars finns risken att skilsmässan blir hela ens liv. I bästa fall kan jobbet bli en frizon där man för en stund kan tänka på något annat.

Använd inte jobbet för att fly från ångesten

Efter en skilsmässa ställer många med barn om till varannan-veckas-liv. För vissa passar det att jobba lite mer de veckor man inte har barnen och tvärtom, om arbetsgivaren godkänner det. Men det gäller att se upp, tycker Caroline Erkers. 

– När man väl har landat i alla förändringar kan det, om möjligheten finns, vara bra att jobba lite mer varannan vecka och lite mindre varannan. Men man ska också skilja på lustdrivet och ångestdrivet arbete. Om det är så att du stannar länge på jobbet för att du inte vill gå hem till en tom lägenhet har du ett problem. Då lär du dig inte att hantera din ångest.

Jobbrelationer

Separationen tvingade Marcus att byta jobb

David Österberg Publicerad 30 september 2026, kl 06:00
Separationen tvingade Marcus att byta jobb
Marcus Linder jobbar som besiktningsingenjör. Står i Kiwa-märkta arbetskläder och skyddshjälm framför en hjullastare i en mörk bergtäkt.
Separationen tvingade Marcus att byta jobb

Psykologens råd när du skiljer dig

  • Berätta för chefen om situationen påverkar ditt arbete.
  • Dela med kollegorna på en nivå som känns trygg och rimlig.
  • Sök professionellt samtalsstöd om du behöver mer hjälp än kollegor och vänner kan ge.
  • Låt gärna jobbet vara en stabil punkt i vardagen.
  • Var uppmärksam på om du arbetar mer för att slippa jobbiga känslor.
  • Diskutera din arbetssituation med arbetsgivaren om familjelivet förändras.

    Källa: Caroline Erkers