Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lista: Vilka hisstyper känner du igen?

Efter empiriska fallstudier i en kontorshiss kan Kollega slå fast att det finns ett antal olika hisstyper. Du själv är naturligtvis en exemplarisk hissresenär – men känner du igen dina kollegor?
Johanna Rovira Publicerad
Personer av olika ”hisstyper” åker tillsammans i en kontorshiss – humoristisk skildring av beteenden på arbetsplatsen.
I kontorets hiss samsas alla typer av kollegor – från pitchare och marodörer till spioner och neurotiker. Känner du igen någon? Foto: colourbox

Om du jobbar på en arbetsplats med hiss så vet du hur olika dina kollegor eller medresenärer beter sig i hissen. Efter otaliga hissturer i en genomsnittlig kontorsbyggnad har sex hisstyper utkristalliserats. 

 

  1. Hisspitcharen 

    Du behöver inte vara en imposant person på företaget för att råka ut för hisspitcharens entusiasm. Inte heller behöver det vara så att pitcharen har en idé att sälja in, hen (oftast en rosenkindad nyanställd som ännu inte insett att kontorpolicyn bara är uppsättning floskler) kan lika gärna gå i gång på vädret, dina kläder, dina semesterplaner som innehållet i din matlåda. Inte sällan förföljer hisspitcharen dig till din våning enbart för att kunna fortsätta konversationen en stund till, trots att du vet att hen har sitt skrivbord på femte våningen. 

     

  2. Nästan osynlige mannen

    Han (i 96 procent av fallen är detta en man) är ofta försedd med stora hörlurar och solglasögon oavsett väder. Han trycker sig så långt upp i hörnet av hissen som möjligt och är du framfusig nog att adressera honom med en hälsning mumlar han antingen något ohörbart eller pekar demonstrativt på sina hörlurar. Han möter aldrig din blick och drar sig inte för att trycka på knappen som stänger hissdörrarna, den så kallade Stockholmsknappen,  mitt framför näsan på dig.  

     

  3. Hissmarodören

    Det finns minst en på varje arbetsplats som älskar att åka hiss enbart för att kunna utsätta sina kollegor för allehanda juvenila upptåg. Exempelvis att hoppa jämfota i hissen för att skrämma kollegor av hisstyp fyra (se nedan), trycka på samtliga knappar så hissen stannar på varje våning eller lägga en smygmök precis innan hen går av på sin våning. Mer raffinerade hissmarodörer kan också föra fejkade telefonkonversationer i hissen i syfte att skärra/trigga dig/väcka din ohöljda nyfikenhet och i extrema fall "råka" komma åt nödstoppsknappen med armbågen. 

     

  4. Neurotikern 

    Detta är en kollega som visar tydliga tecken på att lida av klaustrofobi. Neurotikern gillar inte alls att knö in sig på ett litet utrymme och måste under varje hissresa räkna ut exakt hur många kilo hissresenärerna väger sammantaget. Hen kan dessutom mycket väl neka en bastant arbetskamrat på fyran tillträde med hänvisning till säkerheten. Samtidigt vill neurotikern inte åka hiss ensam utifall att det skulle börja brinna/hissen går sönder och nödtelefonen är ur funktion parallellt med att den egna telefonen laddat ur. 

     

  5. Hurtbullen 

    Paradoxalt nog möter du ofta hurtbullen i hissen, vanligtvis iförd lycra och cykelhjälm. Vid samtliga tillfällen känner sig hurtbullen nödgad att förklara varför hen just denna gång inte tar de 534 trappstegen upp till personalmatsalen eller 758 trappstegen ner till gymmet och trappmaskinen så vid det här laget vet du att det sliter betydligt mer på knäna att gå nerför en trappa än uppför och att det därför är befogat att ta hissen nerför liksom det är nödvändigt att ta hissen upp för att inte förvilla intervallfunktionen på aktivitetsklockan. 

     

  6. Spionen 

    Här är kollegan som enligt fastighetschefen okynnesåker hiss. I själva verket har spionen en fullt rimlig anledning till att tillbringa mer tid i hissen än vid sitt skrivbord. Det är ju i hissen allt kul händer, skvaller utbyts, romanser uppstår, vänskapsband knyts, djupsinnigheter diskuteras och hemligheter avslöjas. Hisspionen kan dessutom ha ytterligare ett fullt legitimt skäl till sina otaliga turer – nämligen att profilera sina arbetskamrater för en tendensiös fallstudie om hisstyper. 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.