Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

För få kvinnor i styrelserna

Först 2020 kommer de mellanstora bolagen på börsen att nå upp till regeringens krav på att fyra av tio ledamöter i bolagsstyrelserna ska vara kvinnor. Det visar en ny undersökning från ett revisionsföretag, som också avslöjar att styrelseordförandenas arvoden ökat med sju procent senaste året.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Andelen kvinnor i styrelserna ökade i år, från 26 till 28 procent. Colourbox

Andelen kvinnor i styrelserna ökade i år, från 26 till 28 procent. Men ökningen går inte tillräckligt snabbt för att regeringen ska låta bli att ta i med hårdhandskarna om några år – de 64 mellanstora börsbolagen får lägga på ett kol om de ska nå upp till regeringens krav på 40 procent kvinnor i styrelsen år 2016.

Dessutom minskar andelen nyval av kvinnor. Att bolagen ändå kan visa en ökning beror på att antalet ledamöter totalt har minskat från 415 till 408.

Arvodena minskar dock inte – tvärtom höjdes ersättningarna till ordinarie ledamöter från 214 000 i snitt till 227 650 kronor.  En ökning på sex procent. Ersättningarna till ordförandena ökade med sju procent, från 450 100 kronor till 482 300 för i snitt cirka elva möten per år. Högst arvoden får styrelseledamöterna inom teknikområdet. Lägst är ersättningen inom företag som sysslar med vård- och omsorg, där det också finns störst andel kvinnor bland ledamöterna.

- Vi har gjort bedömningen att våra siffror är relevanta både för större och mindre bolag, säger säger Anna Gustring Boman, pensionsspecialist från PwC Sverige  som ligger bakom undersökningen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.